Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 27 januari

”Glöm inte de goda effekterna av mjölkproduktion”

Sverige behöver en ökad livsmedelsproduktion eftersom befolkningen växer. Och då behövs det bönder som vågar investera i sina gårdar, skriver mjölkbonden Joachim Aaby-Ericsson.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Sverige behöver en ökad livsmedelsproduktion eftersom befolkningen växer. Och då behövs det bönder som vågar investera i sina gårdar, skriver debattören.
Sverige behöver en ökad livsmedelsproduktion eftersom befolkningen växer. Och då behövs det bönder som vågar investera i sina gårdar, skriver debattören. FOTO: Marion Palm

Klimat och mat är förmodligen de vanligaste samtalsämnena runt middagsborden. Det är inte heller konstigt då klimatförändringarna påverkar oss alla och alla måste äta.

Som konsument vill man göra klimatvänliga val och som matproducent vill man producera mat med så liten klimatbelastning som möjligt.

Diskussionerna i media har på senare tid även handlat om hur viktigt det är med betande djur. Jordbruksverkets generaldirektör, forskare och debattörer har fått komma fram med budskapet om att det är lika viktigt för klimatet att säkra den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna, som att sänka klimatutsläppen.

Ekosystemtjänster är ett svårt ord, men funktionen är otroligt viktigt. Det är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan, till exempel pollinering, naturlig vattenreglering och naturupplevelser. Det kallas ekosystemtjänster för att de är beroende av naturens ekosystem. Om inte ekosystemen skyddas så blir klimatkampen omöjlig att vinna.

Dessa debattörer är överens om att betande nötkreatur är avgörande för att säkra den biologiska mångfalden och arterna i Sverige. Andra debattörer har lyft fram hur näringstät mjölken är i förhållande till klimatbelastningen.

Det är sällan som de positiva effekterna av mjölkproduktion lyfts fram i media. Vi mjölk- och köttbönder känner oss delaktiga i att förbättra klimatet. Vi producerar näringsrika livsmedel med det som naturen ger, som gräs, spannmål och majs.

Vi får dessutom värdefull gödsel som är viktig för jordens välmående, mullhalt och mikroorganismer. En del av gödseln blir biogas till bland annat bilar och bussar.

Jag är mjölkbonde och driver en gård med 700 kor i Kronobergs län. Vi har nu gjort de omfattande klimatberäkningar som Arla infört. Beräkningarna inkluderar allt från det foder kossorna äter, gödningsmedel, gödselhantering till elförbrukningen på gården.

Jag är stolt över resultatet! Den mjölk min gård producerar har ungefär 0,9 koldioxidekvivalenter per kilo mjölk. Det är långt under genomsnittet i världen. Klimatberäkningarna visar också hur vi kan arbeta på gården för att ytterligare sänka klimatutsläppen. Arlas mål är att minska klimatutsläppen med 30 procent till 2030 och bli klimatneutrala i Sverige 2045.

Det behövs fler bönder som driver mjölkgårdar i Sverige. Både för att säkra ekosystemtjänsterna och för att producera mer mat. Den totala svenska mjölkproduktionen (inte bara Arlas) har minskat med ungefär tio procent de senaste 20 åren. Samma period har befolkningen i Sverige ökat med ungefär 1,2 miljoner människor.

Ungefär 45 procent av de mejerivaror som säljs i Sverige är importerade och importen ökar år från år medan exporten ligger på en konstant nivå. Det behövs en ökad livsmedelsproduktion eftersom befolkningen växer. Och då behövs det bönder som vågar investera i sina gårdar.

Kom ihåg mjölkproduktionens positiva effekter. Jag avslutar med att citera Jordbruksverkets generaldirektör: ”Sverige har plats för fler djur och svensk mjölkproduktion, som är jordbrukets ryggrad, är en av de mest klimatvänliga i världen. Det är jag stolt över.”

Joachim Aaby-Ericsson,

Mjölkbonde, Kronoberg

LÄS MER: Experterna om läget 2020 – bransch för bransch

Relaterade artiklar

Till toppen