Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 21 april

Hållbarhetsarbete kräver helhetssyn

Hur livsmedlen produceras kan vara viktigare än vad vi väljer att äta. Det finns ett stort behov av att bredda debatten och acceptera att jordbruket och livsmedelssystemet är komplexa system, skriver Gunnela Ståhle.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Önskan om att vara klimatsmart har inneburit en kraftig ökning av växtbaserad mat.
Önskan om att vara klimatsmart har inneburit en kraftig ökning av växtbaserad mat. FOTO: Janerik Henriksson/TT

Media, opinionsbildare och myndigheter måste ta ett större ansvar för att greppa helheten. Hur livsmedlen produceras kan inte sällan vara viktigare än vad vi väljer att äta. Sedan några år har hållbarhetsfrågorna fått starkt ökad uppmärksamhet med klimat i medialt fokus. Klimatsmart har exempelvis inneburit en kraftig ökning av utbud och konsumtion av växtbaserad mat. Denna utveckling är positiv från flera aspekter, men har hittills inneburit ökad import, ökad sårbarhet och ökad kemikaliepåverkan. Generationsmålet kräver att vi inte ska orsaka ökade miljö – och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Importerade livsmedel generellt kan öka vår klimatpåverkan, öka kemiska föroreningar och antibiotikaanvändningen till djur, enligt Naturvårdsverkets Prince-rapport.

Det finns ett stort behov av att bredda debatten till flera hållbarhetskriterier. Vi måste acceptera att jordbruket och livsmedelssystemet är komplexa system. Förenkling medför att vi riskerar att tappa viktiga hållbarhetskriterier. Målkonflikter måste hanteras. Åtgärder för minskad klimatpåverkan driver mot ökad intensitet. Planetens gränser innehåller exempelvis förutom klimatpåverkan, biologisk mångfald, kemiska föroreningar, mark – och vattenanvändning och övergödning.

Andra viktiga hållbarhetskriterier är antibiotikaanvändning till djur, hälsoaspekter och djurvälfärd. Ensidig fokusering på klimataspekter där LCA, det vill säga livscykelanalyser är verktyget, riskerar att tappa just aspekter som biologisk mångfald och djurvälfärd och passar dåligt för komplexa system som jordbruk och livsmedelsproduktion.

Klimatsmart mat är inte heller alltid hälsosam. Att jämföra komjölk med havredryck missar helt skillnaderna i näringsinnehåll. Veganost, förutom att den är smaklös, innehåller knappast någon näring. Importerade grönsaker innehåller inte sällan bekämpningsmedelsrester.

Det finns en utmaning för lantbuksnäringen att förklara att det inte finns anledning att ställa djur och vegetabilier mot varandra. Djur och växter ingår i ett kretslopp, där djurhållning bidrar med stallgödsel och inte minst utnyttjande av biprodukter som spannmål som inte håller livsmedelskvalitet, kli, rapsmjöl, sojamjöl, betfor, drav, drank, biprodukter från livsmedelsindustrin med mera. Gräsätande djur, nötkreatur och får, konkurrerar i liten omfattning, med grödor för humankonsumtion. Vallodling bidrar till ökad kolinlagring, minskat behov av bekämpningsmedel och ökad jordhälsa. Betande djur bidrar till bevarandet av biologisk mångfald.

Gunnela Ståhle, samhällsdebattör

LÄS MER: ”Jorden går inte under om du äter en bit svenskt kött”LÄS MER: Kolet är det nya guldet

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen