Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 13 juli

Helt missvisande bild av svensk djurhållning i Uppdrag granskning

Ullared

Det var absolut sämsta tänkbara journalistik, som inte gav en rättvisande bild av svensk mjölkproduktion. Det anser debattören Eskil Wilhelmsson om SVTs ”Uppdrag granskning”.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Det vore bättre att SVT inte visar någonting, än att visa en förvrängd bild av svensk djurhållning, tycker debattören.
Det vore bättre att SVT inte visar någonting, än att visa en förvrängd bild av svensk djurhållning, tycker debattören. FOTO: Ann Lindén

Tror SVTs ”Uppdrag granskning” att det går att få fram en rättvis bild av svensk djurhållning genom att bygga upp program, enbart på bilder tagna av djurrättsaktivister? Dessutom tagna vid olaga intrång? Bilder som var tagna ur en märklig vinkel, och förmodligen manipulerade.

Utgödslingen på den aktuella gården gick tydligen sönder väldigt lämpligt till filmningen, som skedde innan utgödslingen kunde återupptas. Att något var fel på utgödslingen var lätt att konstatera för alla med kunskap om djurhållning, det visades på kornas renhet. En enda mjölkko släpper minst 60 kilo gödsel per dygn, så det blir fort mycket gödsel om inte utgödsling kunnat ske.

Att det har varit viss överbeläggning på den aktuella gården periodvis har säkert sina förklaringar, exempelvis långa slaktköer på 7-8 månader. Vems är felet när inte våra slakterier hämtar djur som är bokade för slakt i tid?

De så kallade experterna, som ”Uppdrag granskning” intervjuade, förespråkar djur som är väsentligt kraftigare än vad som anses lämpligt i svensk facklitteratur – inte minst av hälsoskäl för djuren.

Frågan till LRFs riksförbundsordförande om hur reportrarna skulle kunna få fram en bild av svensk djurhållning om de inte använt sig av aktivisternas material, förblev obesvarad. Personligen anser jag att det vore bättre att inte visa någonting, än att visa en förvrängd bild av svensk djurhållning.

Vidare kan konstateras att när Länsstyrelsen anmärker på en djurhållning har det ofta lite att göra med hur djurvälfärden är på den aktuella gården. Anmärkningen är ofta kopplad till vilken status djurägaren har i samhället, vilka grannar lantbrukarna har (så kallade anonyma anmälningar) och framförallt vilken inspektör som gör kontrollen. Tyvärr har vissa av inspektörerna en agenda som missgynnar vissa djurhållare.

Min uppfattning om själva programmet är att det var absolut sämsta tänkbara journalistik, som inte gav en rättvisande bild av svensk mjölkproduktion, inte ens på Arla-gården i Hälsingland.

Eskil Wilhelmsson

Ullared

Relaterade artiklar

Till toppen