Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 22 november

Innovationer i jordbruket behövs för klimatutmaningen

Lösningar på klimatproblemen finns inte bara på möten som COP26, utan lika mycket hos lantbruksexeperter eller på mässor. Fortsatt innovation inom lantbruket är en stor möjlighet i klimatarbetet, skriver Per Frankelius.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Jordbruk innebär storskalig fotosyntes där grödorna slukar koldioxid ur atmosfären och binder in kol i växtdelar och mark. Samtidigt produceras syre som tillförs atmosfären.
Jordbruk innebär storskalig fotosyntes där grödorna slukar koldioxid ur atmosfären och binder in kol i växtdelar och mark. Samtidigt produceras syre som tillförs atmosfären.

Vi har nu alla kunnat ta del av efterspelet till klimatkonferensen COP26 i Glasgow, även om slutdokumentet ännu inte är signerat. När man sammanfattar det hela framstår det som märkligt att inte jordbruket lyftes fram som en positiv kraft för att möta klimatutmaningarna.

De flesta i Glasgow var eniga om att stoppa exploateringen av regnskogen. I ljuset av att den avskogningen i hög grad görs för att frigöra jordbruksmark måste väl odlingen man hade tänkt göra där i stället ske på andra platser. Därmed har ju även vi här norra Europa både en möjlighet och ett ansvar att odla ännu mer. Vi är ju förärade att ha fina jordar, riklig nederbörd, högeffektiv maskinpark och skickliga lantbrukare.

I slutdokumentet, ”Glasgow Climate Pact”, slås det fast att fossila bränslen är den viktigaste orsaken till klimatförändringarna – och det i sig anser bedömare vara ett framsteg. Mötets ordförande Alok Sharma försökte också få in formuleringen ”fasa ut kolkraft”, men Indien och Kina satte sig på tvären, så det blev ”fasa ner kolkraft”.

Oavsett dessa formuleringar borde kampen mot fossil energi innebära att fossilfria bränslen lyfts fram. Men medan bensin och diesel nämns i dokumenten diskuteras inte etanol och biodiesel från jordbruket som en substitueringsmöjlighet, det vill säga att de kan putta undan ”svarta kolatomer” och ersätta dem med ”gröna”, förnyelsebara kolatomer.

Inför klimatmötet fanns skrivningar om att uppmuntra investeringar i förnybar energi. Det borde ha riktat fokus mot lantbruket som ju kan producera raps för biodiesel, vete för etanol eller gödsel för metangas. Men den fotosyntesdrivna branschen lantbruk lyser med sin frånvaro i det utkast till slutdokument som finns på FNs hemsida. Tänker de sig att vind och sol är lösningen? Ja, då får vi brått för det är idag en marginell del av världens energiproduktion som kommer från vind och sol.

Märkligast är ändå att ledarna i Glasgow inte verkar ha tagit fasta på ett av de nyckelord som de själva lyfte fram inför mötet. Det första målet som de satte upp inför mötet löd: ”Säkra global nettonoll i mitten av seklet och håll 1,5 grader inom räckhåll”. Ordet netto borde innebära att beakta såväl utsläpp som inlagring av koldioxid. Men vad jag kan förstå är det i princip bara utsläpp som har diskuterats med undantag för skogsdiskussionen. Kolinlagring i jordbruksmark inkluderas inte vare sig i planeringsdokumenten eller i slutdokumentet.

Enligt initiativet ”4 per 1000” – som lanserades under en tidigare COP-konferens – skulle en årlig ökning av kolinlagringen med bara 4 promille minska koldioxidkoncentrationen i atmosfären avsevärt. I en briljant artikel av SLU-forskaren Thomas Kätterer med flera förra året visades att det är möjligt att öka kolinlagringen i jordbruksmark med upp till 500 kilo kol per hektar och år.

Men det fanns ett undantag i Glasgow, USAs jordbruksminister Thomas J. Vilsack. Han var nog troligen ensam, bland nyckelpersonerna, om att peka på kolinlagring i jordbruksmark – sannolikt inspirerad av idéer från The Food and Agriculture Climate Alliance i maj i år. Synd att hans inspel inte verkar ha gjort avtryck i slutdokumentet.

Under COP26 diskuterades lantbruket i bemärkelsen hur det ska möta effekterna av klimatförändringen såsom ökad torka. Men i övrigt handlade diskussionerna kring lantbruket om att minska negativa utsläpp – precis som mantrat varit i den svenska debatten. Exempelvis formulerade grupperingen ClimateShot målet att ”öka investeringarna i jordbruksforskning och innovation för att skapa mer klimattåliga tekniker och metoder med låga utsläpp…”. Och tidningen Intependent sammanfattade COP26 så här: ”Världens regeringar lovar att minska jordbrukets utsläpp”. Men återigen, varför använde arrangörerna ordet netto i klimatmötets första målformulering?

Alla vi som vill bidra till att möta klimatutmaningen bör nog ta egna initiativ bortom de närsynta perspektiv som COP26 lämnar efter sig. Särskilt finns skäl att lyfta fram jordbruksinnovationer. En rad sådana har fördelen att de kan minska utsläppen av negativa gaser eller öka inlagringen av koldioxid – eller både och. Ta en sådan sak som grund jordbearbetning som kan ske genom koncept som Väderstads CrossCutter Disc (intensivbearbetning ner till bara 2 centimeters djup) eller Kvernelands Ecomat (plöjning på bara 6 centimeters djup).

Låt mig citera Thomas Rydberg, ansedd forskare på SLU i en kommentar till Ecomat: ”Överblivet spannmål, växtrester och ogräs blandas i en mindre volym jord vilket leder till ett högre innehåll av organiska material i det övre jordskiktet. Vattenhanteringen förbättras. Marken är således lättare att arbeta och risken för skorpbildning minimeras. Detta resulterar i goda odlingsförhållanden.”

Man kan tillägga att grund bearbetning kräver mindre dragkraft som gör att man kan köra med lättare traktorer, vilket minskar markpackningen som i sin tur ökar bördigheten och minskar utsläpp av lustgas. För övrigt kan man köra traktorer på fossilfria bränslen, exempelvis genom New Hollands nya biogastraktor eller köra dieseltraktorer på biodiesel som Energifabriken promotat i många år nu.

Förutom nya maskiner och redskap finns odlingskoncept som kan göra susen för klimatet. Conservation agriculture, Agrosolary – stråk av träd och solpaneler över fälten, och spridning av kompostladdad biokol är exempel.

Så var landar vi? Lösningar på klimatproblemen finns inte bara på möten som COP26, utan lika mycket hos lantbruksexeperter eller på mässor som Agritechnica, Elmia Lantbruk eller Borgeby Fältdagar. Önskvärda lösningar kan stimuleras av innovationsplattformar såsom Partnerskap Alnarp, SmartAgri, Agtech 2030, SustAinimal, Grönt Centrum, Gigacow, Framtidsgården Bjertorp eller Testbädd för digitaliserat jordbruk. En sak är helt klar, fortsatt innovation inom lantbruket är en stor möjlighet i klimatarbetet – inte bara för att minska utsläpp av negativa klimatgaser utan också för att öka inlagringen av kol.

Per Frankelius, Linköpings universitet

LÄS MER: Vi får inte drabbas av klimatångestLÄS MER: Ge oss skogsägare fortsatt frihet under ansvar

Inspel och utspel om jordbruk under COP26

The Agricultural Innovation Mission for Climate (AIM4C)

Initiativ från USA och Förenade Arabemiraten undertecknat av över 30 länder, om 4 miljarder USD i ökade investeringar i jordbruksinnovation. De diskuterar inte bara minskade utsläpp av negativa gaser utan också möjligheten till ökad kolinlagring i jordbruket. Glädjande nog talar de i termer av ”reducing/removing greenhouse gas emissions” där ”removing” ju är något som lantbrukets grödor gör tack vare fotosyntesen. Intressant nog är även Sverige med och supportar detta initiativ.

https://www.aihttps://www.aimforclimate.org

The Glasgow Innovation Breakthrough in Agriculture

Ett inspel om att göra klimatsmarta och hållbara jordbruksmetoder till det mest attraktiva och allmänt använda alternativen senast 2030. Det var en del av ett bredare inspel kallat ”The Breakthrough Agenda” som inkluderar andra områden än jordbruk. En rad länder skrev under inklusive Sverige: Australien; Belgien; Kanada; Cabo Verde; Chile; Kina; Danmark; Egypten; Europeiska unionen; Finland; Frankrike; Tyskland; Guinea Bissau; Indien; Irland; Israel; Italien; Japan; Kenya; Lettland; Litauen; Luxemburg; Nordmakedonien; Malta; Mauretanien; Marocko; Namibia; Nederländerna; Nya Zeeland; Nigeria; Panama; Portugal; Korea; Senegal; Slovakien; Spanien; Sverige; Turkiet; Förenade Arabemiraten; Storbritannien; Amerikas förenta stater.

https://racetozero.unfccc.int/system/glasgow-breakthroughs/

COP26 IPLC Forest Tenure Joint Donor Statement

Ett inspel från Storbritannien, Tyskland, Norge, USA, Nederländerna och 18 filantropiska givare som lovade 1,7 miljarder euro för att stödja ursprungsbefolkningarnas och lokalsamhällenas skogsäganderättigheter.

https://ukcop26.org/cop26-iplc-forest-tenure-joint-donor-statement/

Policy Action Agenda for Transition to Sustainable Food and Agriculture

Undertecknat av 17 jordbruksministerier världen över, för att överväga sätt att med offentlig politik stödja övergången till hållbart jordbruk.

https://ukcop26.org/policy-action-agenda-for-transition-to-sustainable-food-and-agriculture/

The Global Action Agenda for Innovation in Agriculture

160 allierade aktörer om att öka investeringarna i jordbruksforskning och innovation, med fokus på klimattåliga lösningar med låga utsläpp, och inkluderade #climateshot-kampanjen.

https://ukcop26.org/the-global-action-agenda-for-innovation-in-agriculture/

Koronivia Joint Working Group on Agriculture

Vilja att nå konsensus om vikten av markvård och hållbar produktion av animaliska proteiner för klimattåliga livsmedelssystem.

https://www.fao.org/koronivia/en/

The Glasgow Leaders’ Declaration on Forest and Land Use

Inspel om skogsbruket som undertecknades av 137 länder.

https://ukcop26.org/glasgow-leaders-declaration-on-forests-and-land-use/

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen