Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 11 december 2020

Jordbrukets klimatpåverkan överdrivs

Vi blir kanske tvungna att tänka om när det gäller jordbrukets påverkan på klimatet. Enligt FNs klimatpanel, IPCC, är jordbruket en betydande källa till växthusgaser. Den bilden utmanas av den svenske forskaren Per Frankelius, skriver Göran Åhrén i sin debattartikel.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Göran Åhrén, journalist och skogsbonde.
Göran Åhrén, journalist och skogsbonde. FOTO: Privat och IStock

Per Frankelius har analyserat dokument från IPCC. Och hans slutsatser är uppseendeväckande. IPCC har fokuserat på utsläpp, men glömt bort själva fotosyntesen.

Med sin artikel i tidskriften Agronomy Journal vill han få igång en debatt om sättet att tänka och räkna. Artikeln är vetenskapligt granskad och godkänd, och går därför inte att avfärda utan vidare.

Kontentan är att IPCC inte tagit hänsyn till fotosyntesen och att odlade växter också tar upp koldioxid, och dessutom producerar syre, som är en positiv växthusgas. Växterna binder en del av kolet i jorden, men huvuddelen lagras i det som skördas. Och detta har IPCC inte med i sina beräkningar.

Kolet i växternas rötter stannar kvar i marken vid skörd. Halm används till djurvård och återförs till åkrarna i form av gödning. Jordbruket binder alltså stora mängder kol.

Per Frankelius har räknat ut hur mycket kol som binds i spannmålsodlingen. IPCC hävdar att jordbruket släpper ut 5 till 6 miljarder ton koldioxid per år. Enligt Per Frankelius binder enbart spannmålsodlingen 3,8 miljarder ton årligen. Lägger man till det som andra grödor binder, cirka två miljarder ton, så förstår man att jordbrukets påverkan på klimatet har överdrivits.

IPCC hävdar att jordbruket står för 23 procent av människans utsläpp av klimatgaser, men bygger detta på beräkningar och antaganden. Det vetenskapliga paradigm som dominerar IPCCs verksamhet leder till att man bara räknar det som är negativt. Det saknas en helhetssyn på jordbruket och dess påverkan.

För att kunna göra en korrekt bedömning av en samhällssektors påverkan på klimatet måste man också räkna med det som är positivt, hävdar Per Frankelius. Och för detta synsätt har han nu fått stöd genom den granskning som hans artikel genomgått.

För Sveriges del är det fullt möjligt att jordbruket precis som skogsbruket redan nu kan betraktas som klimatneutralt eller rent av klimatpositivt. Men för att bli helt säker på detta krävs det fortsatt forskning.

Det är alltså angeläget att Per Frankelius får fortsätta med att också beräkna upptaget av kol av andra grödor än spannmål.

Det finns inte några klimatskäl att begränsa det svenska jordbruket. Genom att stimulera odling så ökar vi växternas upptag av kol. Det gäller även fodergrödor.

44 procent av Sveriges åkerareal odlas med vallgrödor. Så även animalieproduktionen bidrar positivt med att mildra effekterna på klimatet. Därmed finns det inte heller någon anledning att minska konsumtionen av animaliska produkter. Inte heller av svenskt kött.

Klimatfrågan har nu nått en dignitet där det handlar om hundratals miljarder i investeringar för samhället men också enorma summor för varje lantbruksföretag. Det är naturligtvis viktigt att dessa beslut grundas på fakta. Per Frankelius forskning bör därför prioriteras. Och, som någon sa: ”Lyssna på forskarna”.

Göran Åhrén, journalist och skogsbondeLÄS MER: Peter Borring: Inget kött, men flyg till Sydafrika går braLÄS MER: Bruka jorden i stället för att asfaltera den

Relaterade artiklar

Till toppen