Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 16 maj

Kossorna är lösningen - inte problemet

Att lägga skulden på korna och sedan ta andra beslut som kan ifrågasättas ur miljösynpunkt tyder på bristande kunskap inom jordbruk och hållbarhet, skriver gymnasieeleven Isak Andersson-Lexner.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Korna är viktiga för den biologiska mångfalden. Det är vi människor som är problemet, anser Isak Andersson-Lexner.
Korna är viktiga för den biologiska mångfalden. Det är vi människor som är problemet, anser Isak Andersson-Lexner. FOTO: Ann Lindén

Den nya generation som växer upp just nu är mycket miljömedveten. Vi är väldigt inställda på att göra allt vi kan för att rädda den svåra klimatsituationen och redo att göra förändringar i vår livsstil. Det är fantastiskt, men att avstå kött för miljön är vilseledande kring vad som är hållbart.

Tidningen Syre skriver om en gymnasieskola i Stockholm som har valt att servera endast vegetarisk mat för att minska klimatpåverkan. Skolans chefskock pratar om kokosoljan som en väldigt bra produkt och gör även en poäng av att produkten inte innehåller genmodifierade ingredienser.

Kokosolja odlas i Thailand och på Filippinerna och skördas i stor utsträckning av barnarbetare och människor som jobbar under nästintill slavliknande förhållanden. Enligt tyska WWF är produktionen av palmolja mer hållbar och miljösmart. Men trots detta framställer kockar och skönhetsföretag runt om i världen upp kokosoljan som något hållbart, och den serveras alltså på en skola där målet är att göra mindre klimatavtryck.

Det är skillnad på kött och kött. Det vet nog de flesta, men en vegetarian som väljer att äta mat som är baserad på kokosolja i stället för att äta kött är inte den klimatsmarta.

Nötkött har mest påverkan på naturen, därefter griskött följt utav kyckling. Närproducerat svenskt kött är alltså det bästa alternativet. Korna som betar ger oss stora ekosystemstjänster och bidrar till en biologisk mångfald. Korna öppnar upp landskapen och bidrar till pollinering, ren luft, kolinlagring, matjordsbildning och motverkar utrotningen av arter. Naturbetesmarkerna som korna betar kan inte heller användas för att odla mat för människor.

Det kan vara svårt att föreställa sig att dra ner på köttet, men det är nödvändigt. I Sverige konsumerar vi idag ungefär 240 gram kött per dag och person. För att vi enligt miljöforskare ska kunna fortsätta äta kött samtidigt som vi räddar klimatet behöver vi skära ner till 40 gram per person och dag. Om det köttet kommer från lokala bönder gör vi dessutom en miljöinsats. Istället för att bara äta vegetariskt bidrar köttätarna till att kornas ekosystemtjänster gynnar naturen.

Problemet är det importerade, billiga köttet. Det finns just nu naturbetesmarker i Sverige som inte används då svenskt kött blir utkonkurrerat av billigare, mindre hållbart kött från andra länder. Om vi slutar köpa sådant kött och gynnar våra svenska bönder kommer det att leda till att fler betesmarker används och att köttet blir ännu mer klimatpositivt. Samtidigt som vi skapar fler arbetstillfällen och bidrar till att våra bönder, som jobbar 365 dagar om året, kan glädjas åt det jobb de utför.

Metangas är en växthusgas. Metanet i atmosfären kan jämföras med vattnet i ett badkar. Om proppen är utdragen och du sätter på vattnet rinner det undan utan att stanna i badkaret. Men om du häller det direkt i en hink med vatten kommer det att ta en stund innan det blir jämnt flytande igen, eller om du på annat sätt tillför för mycket vatten kommer inte vattnet hinna att rinna undan innan det fylls på mer. Detta är på grund av att metan tas naturligt om hand och försvinner ur atmosfären efter åtta år.

Metangasen står för 16 procent av utsläppen av växthusgaser och djurs matspjälkning står för 17 procent av utsläppen utav metangasen. Det visar att kornas fisar står för mycket mindre utsläpp än vad man tror.

Kor är en viktig del av den biologiska mångfalden och naturen. Det är vi människor som genom att prioritera matens pris har skapat detta problem.

Jag förespråkar inte att man ska välja kött före vegetariskt. Det valet får man göra själv. Men jag anser att jag under min skoltid, som lägger grunden för min och mina kamraters beslut i livet, inte har fått lära mig hela sanningen om kors miljöpåverkan och deras viktiga roll i naturens kretslopp.

Att lägga skulden på nötkreatur och sedan ta andra beslut som kan ifrågasättas ur miljösynpunkt tyder på bristande kunskap inom jordbruk och hållbarhet.

Isak Andersson-Lexner

Ragunda

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

LRF-STÄMMA 2019
Jordbruket tar sig in i EU-debatten
lantbruk

Jordbruket tar sig in i EU-debatten

Jordbruket börjar spela en större roll i den svenska EU-debatten, men det är bara bönder som bryr sig om CAP konstaterar DN-journalisten Johar Bendjelloul, på LRFs riksförbundsstämma.

Till toppen