Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 13 augusti

Markägarens ansvar att jaga vildsvin - inte politikernas eller jägarnas

Vildsvinsproblemen löses inte på LRF-stämmor, av politiker eller Jägareförbundet. De kan endast lösas genom att markägarna gemensamt tar sitt ansvar, skriver debattören i ett svar till Thomas Magnusson.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Med tanke på de stora ekonomiska konsekvenserna för medlemmarna är det anmärkningsvärt att LRF förhåller sig så passivt i vildsvinsfrågan.
Med tanke på de stora ekonomiska konsekvenserna för medlemmarna är det anmärkningsvärt att LRF förhåller sig så passivt i vildsvinsfrågan. FOTO: Sture Markström

Debatten om vildsvinen fortsätter, senast genom Thomas Magnussons insändare i Land Lantbruk den 26 juli. Tyvärr begår Magnusson samma misstag som många andra när han hävdar att det i första hand är politikerna och Svenska Jägareförbundet som ska se till att vildsvinsstammen reduceras. Magnusson nämner inte med en enda stavelse markägarna och deras ansvar.

Som jag tidigare påpekat skjuter riksdagen, Naturvårdsverket eller länsstyrelserna inga vildsvin. Och det gör inte heller Jägareförbundet. Vildsvin skjuts av jägare av vilka många är markägare. Och ytterst är det markägarna som bestämmer hur många vildsvin som ska skjutas på deras marker även om jakten är utarrenderad.

Många markägare hinner dock inte själva jaga tillräckligt ofta. Då kan man till exempel låta ungdomar som saknar jaktmark jaga eller vända sig till Jägareförbundet som ställer jägare till förfogande för vildsvinsjakt.

När Jägareförbundet gick ut med erbjudandet om att ställa jägare till förfogande trodde jag att det skulle bli köbildning. Men det har gått trögt, även om det finns tecken på att efterfrågan nu börjar öka. Ett välkänt problem är dessvärre att många markägare inte vill ha ”främmande” människor på sina marker trots att de har problem med viltskador och inte hinner jaga tillräckligt mycket själva.

Jag träffar inte så sällan markägare som klagar över skadornas omfattning, men när jag föreslår att de ska bjuda in jägare eller sälja jakter blir det kalla handen. Dessa markägare ställer dessvärre också till med problem för sina grannar.

Vildsvinsproblematiken löses inte genom uttalanden på LRF-stämmor eller genom att hänvisa till politiker eller Jägareförbundet. Den kan endast lösas lokalt och regionalt genom att markägarna gemensamt och i samverkan tar sitt ansvar.

LRF har all anledning att engagera sig på ett konkret sätt i denna samverkan och skulle det behövas fler jägare än de som Jägareförbundet kan erbjuda bör LRF överväga anställning av yrkesjägare i områden där problemen är som störst.

Med tanke på de stora ekonomiska konsekvenserna för medlemmarna är det anmärkningsvärt att LRF förhåller sig så passivt. Det behövs mer verkstad, mindre snack och färre uttalanden.

Sören Larsson

Stockholm

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen