Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 24 februari

”Rätt använda neonikotinoider skadar inte bin”

Det vore mycket allvarligt om de pollinerande insekterna dog ut, men fältförsök har visat att neonikotinoider använda på rätt sätt inte skadar bin, skriver företrädare för Svenskt Växtskydd apropå den senaste tidens larm, i ett debattinlägg.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Bin i biodling.
Bin i biodling. FOTO: Börje Försäter

I en artikel i tidskriften Conservation Biology framhålls att 40 procent av världens insektspopulationer håller på att minska. Artikeln letade sig, via en intervju i The Guardian, till SVTs Aktuellt. Där fick en forskare från SLU svara på frågan varför alla insekter kommer att dö ut? Professor Tomas Roslin på SLU betonade insekternas centrala roll i världens ekosystem men tillade sedan: ”Nu måste vi komma ihåg att mellan hälften och en tredjedel av världens insekter är okända för vetenskapen.”

Denna ödmjuka hållning återspeglas inte hos de professionella tyckarna. En osignerad ledare i Dagens Nyheter går så långt att de talar om en ny ”Tyst vår”. Dagen efter konstaterar några debattörer i Svenska Dagbladet att ”vi måste ta i med krafttag”. Oklart om krafttagen riktade sig emot odlingen av socker överhuvudtaget eller bara den godkända användningen av växtskyddsmedel i densamma?

När panik och hot är ledord är det förstås lätt att ryckas med. Förbjud allt genast! Och visst kan vi i dag välja att slå ut vår egen odling och förlita oss på import – helt stick i stäv med den svenska av riksdagen antagna livsmedelsstrategin.

Vad vet vi om den så kallade ”insektsdöden”? Ganska lite om hur olika bestånd av insekter varierar över året eller mellan olika år. När man saknar sådana basala fakta är det svårt att slå fast om en art ökar eller minskar, än mindre försöka gissa vad som i så fall skulle vara orsaken till förändringen. I de rapporter vi nu får ta del av har man medvetet valt ut de undersökningar där man tror sig se en nedgång av antalet insekter.

Detta kallas ”cherry picking” inom forskningen. Det finns också rapporter om att insekterna – kanske på grund av klimatförändringar – väntas öka och kraftigt försvåra vår matproduktion. När det kommer till förklaringar av den eventuella nedgången blir det ännu märkligare.

Man anger slentrianmässigt det intensiva jordbruket och dess användning av växtskyddsmedel. Men om man studerar de rapporter som ligger till grund för larmet ser man att minskningen är lika stor i områden utan jordbruk.

Sverige har den mest utbyggda kontrollen av lantbruket och användningen av växtskyddsmedel i världen. Trots det har de senaste veckorna stor uppmärksamhet ägnats åt neonikotinoider. Dessa är förbjudna inom EU, med möjlighet till undantag. Det är precis ett sådant som Kemikalieinspektionen nu beviljade för sockerbetor. Dessa växter hinner inte blomma. Medlet tillsätts fröet och hamnar under jorden. Denna utsädesbetning innebär mindre användning av andra insektsmedel och färre körningar i fälten.

Det vore naturligtvis mycket allvarligt om speciellt de pollinerande insekterna minskar i antal. Många försök i fält har gjorts som visar att neonikotinoider använda på rätt sätt inte skadar bin. Vi vet med säkerhet att det europeiska honungsbiet drabbats hårt av en parasit, varroakvalstret, som ofrivilligt importerats ifrån Asien. Vi vet även att andra pollinerare som humlor är hårt ansatta av olika parasiter.

Allt detta är ingen nyhet för entomologer eller biodlare. Vi får hoppas att forskare världen över får fortsätta att vara fria ifrån politiska agendor och begränsningar. Bara då kan de ta fram fakta och verktyg som gör att vi kan försörja tio miljarder människor på vår jord. Och samtidigt lämna plats åt alla våra medpassagerare på planeten.

Sören Pagh – ordförande Svenskt Växtskydd

Anders Normann – verksamhetsledare Svenskt Växtskydd

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen