Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 5 juli

Överenskommelsen för CAP är klar – men mycket arbete återstår

Det viktiga nu är att visa på betydelsen av en rejäl nationell medfinansiering av jordbruksbudgeten för att kunna satsa ytterligare på kompensationsstödet, investeringsstödet och andra ersättningsformer.

Det skriver LRFs ordförande Palle Borgström.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Palle Borgström, förbundsordförande LRF
Palle Borgström, förbundsordförande LRF FOTO: Johanna Norin

Under midsommarhelgen blev de övergripande reglerna för EUs jordbrukspolitik, CAP, klara efter tre års förhandlingar. Regelverket sätter ramarna för CAP, men detaljregler återstår, liksom fördelning av medel på olika ersättningar. I december ska regeringen lämna in förslag till CAP-plan till EU-kommissionen så då bör genomförandet ha klarnat en hel del.

Den fråga som är enklast att kommunicera är att 25 procent av budgeten för gårdsstödet ska göras om till ettåriga miljöersättningar. LRF anser att Sverige bör utnyttja de möjligheter till rabatter som finns så att andelen kan sänkas. Dessa ersättningar måste, enligt LRF, vara attraktiva för lantbrukarna att söka, och möjliga att söka i hela landet. Stora omfördelningar mellan regioner och sektorer måste undvikas. Beslutet om vilka ersättningar som ska införas är avgörande för om målen kan nås. Här arbetar LRF konstruktivt och tar fram konkreta förslag för till alternativa lösningar.

LRF vill heller inte se ytterligare minskningar av gårdsstödet. Jordbruksverket har angett att sänkningar utöver det som ska gå till ettåriga miljöersättningar riskerar måluppfyllelsen för livsmedelsstrategin. LRF anser också att budgeten för nötkreatursstödet bör vara kvar som det är idag.

Reglerna för grundvillkoren, nytt namn på tvärvillkor, riskerar att bli krångliga. Utredningar från Jordbruksverket visar på en god vilja att implementera villkoren så att produktionsförutsättningarna inte påverkas negativt. Men det är oklart hur Jordbruksverkets förslag står sig nu när EU-regelverket är klart. En förenkling är att villkoren om djurmärkning och journalföring har strukits. Lagstiftningen finns kvar, men kopplingen till CAP via grundvillkoren är borta.

EU-reglerna gör det obligatoriskt att omfördela gårdsstöd från företag som får mycket pengar i ersättning till företag som får mindre. Tidigare minister Jennie Nilsson uttryckte förhoppningar att Sverige ska kunna använda undantag så att påverkan på företagen inte blir så stor. En negativ effekt som kan uppstå av omfördelningen är att det riskerar att öka de problem vi har i vissa delar av landet där jordbruksmarker inte brukas aktivt.

Arbetet går vidare med politiska kontakter, både regionalt och centralt, och bredare opinionsbildning. LRF har välkomnat ansvariga politiker och myndigheter att rådgöra och samarbeta med oss i näringen. Det viktiga nu är att visa på betydelsen av en rejäl nationell medfinansiering av jordbruksbudgeten för att kunna satsa ytterligare på kompensationsstödet, investeringsstödet och andra ersättningsformer. Och inte minst att kunna producera mer livsmedel, där har vi riksdagsbeslutet om livsmedelsstrategin att luta oss emot. En rejäl medfinansiering är en investering i Sveriges framtid.

Palle Borgström

Förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund

LÄS MER: ”Missgynna inte nötköttsproduktionen i nya jordbrukspolitiken”LÄS MER: ”Rädda naturbetesmarkerna i nya Cap”

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen