Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 10 april

SD: ”Våga rädda svenskt lantbruk”

Svenskt lantbruk kan inte rädda världens klimat. Det räddas genom teknikutveckling och innovation, skriver Sverigedemokraternas jordbrukspolitiske talesperson i en debattartikel.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Svenskt lantbruk kan inte rädda världens klimat, skriver debattören.
Svenskt lantbruk kan inte rädda världens klimat, skriver debattören. FOTO: Istock

För en tid sedan gästades riksdagen av mjölkbönder, myndigheter och organisationer. Det var mjölkens dag och temat var klimatet.

Stor entusiasm fanns på vissa håll för åtgärder som minskar klimatbelastningen från lantbruket och regeringens utopiska mål om ”fossilfritt lantbruk” torgfördes. Lantbrukare undrade hur de skulle klara av fler åtgärder utan kompensation, givet deras situation idag. De fick inget bra svar.

På något sätt verkar många ha ett snävt synfält. Alla andra intressen ska stå tillbaka för symboliska åtgärder, som på marginalen minskar världens utsläpp av växthusgaser. Problemet är att svenskt lantbruk är i kris och om svenska lantbrukare påtvingas nya krav, kommer många tvingas lägga ned och livsmedelsimporten öka ytterligare.

Det som på papperet kan se ut som en ”klimatåtgärd” kan i ett systemperspektiv bidra till större utsläpp.

I dag köper Sverige upp en hög andel av världens biodrivmedel. Alla EU-länder har lovat att ställa om sin fordonsflotta och ska nu öka sina inköp av biodrivmedel.

Redan 2020 ska biodrivmedel täcka 10 procent av transportsektorns bränslebehov, 2030 gäller 14 procent. Efterfrågan går i taket och priset lär följa efter. Det finns inte biodrivmedel så det räcker. Branschen resonerar att en ökad efterfrågan kommer att öka utbudet. Ja, men inte tillräckligt och främst av sådant drivmedel som faktiskt ökar utsläppen genom avskogning utomlands.

Att i det lägetpåtvinga det svenska jordbruket högre andel biodrivmedel är både kontraproduktivt i ett större perspektiv och dyrt.

Om man ställer högre krav på svenska producenter, som konkurrerar på EUs inre marknad, finns en överhängande risk att vissa av dem slås ut. Kostnaden kan nämligen inte läggas på konsumenterna, som i så fall köper från andra EU-länder.

Vidare, har någon funderat på vad som händer när Sverige går in i lågkonjunktur, samtidigt som vi driver ett antal utopiska planmål?

Det är dags att inse att vi inte kan fortsätta på den inslagna banan. Svenskt lantbruk kan inte rädda världens klimat. Det räddas genom teknikutveckling och innovation, och genom att den tekniken sedan blir tillräckligt attraktiv för de större länderna, som inte är lika intresserade av klimatfrågan som Sverige.

Vi föreslår att lantbruket får ta en klimatpaus. Låt klimatgasminskningarna komma när det finns biodrivmedel, teknik och andra lösningar. Det svenska lantbruket behöver inte gå före även här. Svenskt lantbruk är redan i dag 40 procent mindre klimatbelastande än världsgenomsnittet. Varje gård som får finnas kvar och kanske öka sin produktion är således positiv för världens klimat.

I stället krävs en översyn av lönsamheten så att lantbruksföretagen får en rimlig chans att överleva. Det snabbaste sättet att öka lönsamheten är att skyndsamt, men permanent sänka dieselskatten för lantbruksmaskiner.

Det måste sedan följas av alla de mer långsiktiga åtgärder som vi vill göra. Sänkt dieselskatt minskar säkert HVO-användningen i lantbruket men den HVO:n kommer att behövas i transportsektorn. Ingen ökad klimatbelastning alltså. Skattesänkningen kommer inte att leda till mycket större dieselanvändning i övrigt.

Jag bedömer att sänkningen leder till nämnvärt ökad förbrukning endast i den mån jordbruksproduktionen i Sverige ökar, i så fall ökar även Sveriges självförsörjning och behovet av mer klimatbelastande import minskar.

Våga rädda svenskt lantbruk och alla de fantastiska värden som är knutna till det. Det är bråttom.

Staffan Eklöf,

Sverigedemokraternas jordbrukspolitiske talesperson

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

LRF-STÄMMA 2019
Jordbruket tar sig in i EU-debatten
lantbruk

Jordbruket tar sig in i EU-debatten

Jordbruket börjar spela en större roll i den svenska EU-debatten, men det är bara bönder som bryr sig om CAP konstaterar DN-journalisten Johar Bendjelloul, på LRFs riksförbundsstämma.

Till toppen