Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 21 september

Skärp straffen för djurrättsaktivister

Djurrättsaktivisternas trakasserier och angrepp är en oacceptabel utomparlamentarisk metod som hotar både livsmedelsförsörjningen och Sveriges demokrati. Det måste stoppas med ett ökat samhällsengagemang och mer avskräckande straff, skriver Åsa Odell.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Samhället kan inte tillåta att en hårt arbetande yrkeskår förföljs av kriminella, skriver Åsa Odell.
Samhället kan inte tillåta att en hårt arbetande yrkeskår förföljs av kriminella, skriver Åsa Odell. FOTO: Lotta Bäckberg

Sommarens olaga intrång och trakasserier hos djurägare i Skåne visar att den brottsliga djurrättsaktivismen inte minskar – utan ökar. Djurrättsaktivisterna flyttar nu fram positionerna genom att ständigt förse okritiska medier med illegalt filmat material.

Samtidigt visar rättssamhället sin uddlöshet när gripna aktivister ställs inför rätta. I början av september åtalades en djurrättsaktivist för olaga hot mot Göteborgs-Postens reporter Michael Verdicchio, för dennes granskande reportage kring militant djurrättsaktivism. Resultatet blev en friande dom.

Alltfler lantbrukare oroas för att bli utsatta för brott. Hoten finns inte minst på sociala medier. Bilder och filmer från olagliga intrång sprids i sociala media. Både public service och kommersiell media publicerar sedan, utan kritisk granskning, materialet. Detta skadar både den enskilde och hela branschen.

Samhället kan inte tillåta att en hårt arbetande yrkeskår, som följer svensk lagstiftning, förföljas av kriminella. För att Sveriges bönder ska fortsätta att vilja sätta mat på konsumenternas bord, måste politiken, myndigheterna och konsumenterna ta problemen på allvar. Hot och kriminella angrepp är en oacceptabel utomparlamentarisk metod. LRFs arbete för en förändrad lagstiftning kring hemfridsbrott och olaga hot har lett till en utredning inom Justitiedepartementet. Politiker och lagstiftare börjar äntligen lyssna, och föreslår nu en höjning av straffsatserna för dessa brott och att hemfridszonen utvidgas till att bland annat även omfatta gårdsplanen. Förslaget är ute på remiss och i stort sett samtliga berörda är glädjande positiva till en lagskärpning. Om förslaget godkänns i riksdagen är det ett viktigt steg i rätt riktning mot skärpta straff.

Parallellt med detta har LRF, på uppdrag från riksförbundsstämman 2020, tagit fram en handlingsplan för att motverka den brottsliga djurrättsaktivismen. Utöver förändringar i lagstiftningen kommer vi att arbeta med utbildning och information till lantbrukare för att förebygga och hantera intrång. LRF har regionalt på flera platser i landet samarbete med polisen, det kan utvecklas ytterligare, och även med fler myndigheter.

Ett exempel är att myndigheterna behöver ökad kunskap kring brottsrelaterad djurrättsaktivism, för att förhindra att offentliga bidrag lämnas till verksamheter som strider mot samhällets grundläggande värderingar. Även skolor behöver ökad kunskap och medvetenhet om djurrättsextremism, och därmed kunna sätta stopp för kriminella aktivister att föreläsa på skolor. En förhoppning är att, när lagändringspropositionen senare läggs fram, genomföra ett riksdagsseminarium om brottsrelaterad djurrättsaktivism tillsammans med bland andra SLU.

Sveriges bönder ska tryggt kunna föda upp djur och känna samhällets och allmänhetens stöd. Trakasserier och andra angrepp är en oacceptabel utomparlamentarisk metod som hotar såväl livsmedelsförsörjningen som Sveriges demokrati. Det måste stoppas genom ett ökat samhällsengagemang och en striktare lagstiftning, med mer avskräckande straff.

Åsa Odell, vice ordförande LRF

LÄS MER: Granskning i skydd av mörkret

LÄS MER: Hårdare tag krävs mot djurrättsaktivister

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen