Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 4 april

”Skrota inte det viktiga agronomprogrammet”

I stället för bara en modell, där man själv plockar ihop kurser som kan leda till agronomexamen, vill vi ha kvar agronomprogrammet på SLU. Det skriver VD:arna för landets alla Hushållningssällskap i ett debattinlägg.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Behåll agronomprogrammet på SLU i sin nuvarande form, tycker debattörerna.
Behåll agronomprogrammet på SLU i sin nuvarande form, tycker debattörerna. FOTO: Mostphotos

Lantbruket är en framtidsbransch. Vi behöver fler agronomer.

I Hushållningssällskapet håller vi helt och hållet med SLU på båda punkterna. Men vi är inte ense med SLUs ledning om bästa vägen att nå dit.

SLU är på väg att avskaffa agronomprogrammet. Från och med hösten 2020 försvinner det – om ledningen på SLU får som den vill. Förberedelserna har hållit på internt sedan i fjol bakom stängda dörrar.

Nästa vecka läggs förslaget fram för branschen som nu är inbjuden med armbågen. Det är fem i tolv, för redan i juni ska SLUs styrelse fatta beslut om förändringarna.

Det är viktigt att lantbruksbranschens synpunkter tydligt kommer upp på bordet. Det är där, i företag, på myndigheter och i utbildningsväsendet, som de flesta agronomerna får jobb.

Nästan 400 av de 900 anställda i Hushållningssällskapen är agronomer. För oss är det avgörande med kompetenta och engagerande medarbetare.

Men ännu viktigare är att utan agronomer med bra utbildning blir kunskapstillförseln till svenskt lantbruk sämre. Det rimmar illa med SLU:s sektorsansvar, livsmedelsstrategin och målet att stärka konkurrenskraft och ökad produktionen.

Det förslag som SLU nu presenterar går ut på att man i stället för ett femårigt agronomprogram först ska läsa tre år till en fil kand-examen. Den kan kompletteras med en masterutbildning.

Vi tycker att det är fel ordning. I stället för bara en modell, där man själv plockar ihop kurser som kan leda till agronomexamen, vill vi ha kvar agronomprogrammet. Att kunna söka ett eget och tydligt program ger kvalitet, status, igenkänning och ökad attraktionskraft. Det gäller både hos studenter och arbetsgivare.

Enligt UKÄs (Universitetskanslerämbetet) årsrapport 2018 är trenden tydlig: allt fler studenter söker sig till fasta program på universitet och högskolor.

Hushållningssällskapet driver naturbruksgymnasier i hela landet – vi möter eleverna varje dag. Många av dem läser vidare på SLU. Vi tror inte att det kommer fler studenter till SLU om agronomprogrammet läggs ned. Tvärtom.

En annan aspekt är att det sedan 100 år utbildas agronomer på universitet i hela världen. Agronomexamen har en kvalitetsstämpel: den som är agronom har viktiga kunskaper inom lantbruk. Det innebär ett mycket stort ansvar för den som skrotar en sådan utbildning.

Det är dessutom nödvändigt att slå vakt om de praktiska inslagen i agronomutbildningen. Kombinationen av teori och praktik är oslagbar. Det är det vi i Hushållningssällskapen sysslar med, att vara en brygga mellan forskningen och livsmedelsproducenternas verklighet.

Vi har inget emot valfrihet och allmänna utbildningar i miljö och hållbarhet. Men det löser inte behoven av högutbildade inom lantbruket.

Karin Ahlberg Eliasson,

Monica Andersson Skall,

Jesper Broberg,

Frida Carlsson,

Sven Fajersson,

Mats Halling,

Margareta Helander,

Frederik Innala,

Mikael Kivijärvi,

Gun Olsson,

Mats Pettersson,

Bo Selerud,

Erik Stjerndahl,

Katarina Wiklund,

VD-ar för landets alla Hushållningssällskap

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

LRF-STÄMMA 2019
Jordbruket tar sig in i EU-debatten
lantbruk

Jordbruket tar sig in i EU-debatten

Jordbruket börjar spela en större roll i den svenska EU-debatten, men det är bara bönder som bryr sig om CAP konstaterar DN-journalisten Johar Bendjelloul, på LRFs riksförbundsstämma.

Till toppen