Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 29 juni

Solel ger tio gånger större skörd än energiskog

När nya vindkraftsanläggningar och solcellsparker ska etableras uppstår ofta en diskussion om hur jordbruksmark ska användas. En viktig dimension är det vi kallar yteffektivitet, skriver Bengt Stridh.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Bengt Stridh har själv installerat solpaneler på åkermark vid Kärrbo prästgård utanför Västerås.
Bengt Stridh har själv installerat solpaneler på åkermark vid Kärrbo prästgård utanför Västerås.

Omställningen till förnybar energiproduktion kommer att accelerera de kommande åren i takt med ökad elektrifiering av stora delar av samhället. I samband med etableringar av nya vindkraftsanläggningar och solcellsparker uppstår ofta en diskussion om hur jordbruksmark ska användas. En viktig dimension är det vi kallar yteffektivitet, det vill säga hur mycket energi som kan tas tillvara på en viss areal. Här finns stora skillnader mellan olika energislag. Bioenergi, som ibland lyfts som en viktig källa i omställningen, är avsevärt mindre yteffektivt än exempelvis en solcellspark.

Sverige har stor landyta men bara en begränsad del som kan brukas eller användas för att framställa förnybar energi. Vindkraftverk kan visserligen byggas till havs men det medför högre kostnader för anläggning och nya elnät än på land. Solcellsparker och vindkraft på land kan byggas i anslutning till befintliga elnät. Solcellsparker har de stora fördelarna att de inte avger buller och byggs nära marken. Solenergi är dessutom det energislag som allmänheten i Sverige helst vill satsa på, enligt undersökningar som SOM-institutet vid Göteborgs universitet har gjort sedan 1999.

Utgångspunkten för markanvändningen i Sverige är att jordbruksmark i första hand ska användas för livsmedelsproduktion. Därför är det väsentligt att säkerställa hur vi till en låg kostnad kan producera så mycket energi som möjligt på så liten yta som möjligt.

2020 odlades cirka 8 400 hektar med energigrödor (Jordbruksverket, Jordbruksmarkens användning 2020), huvudsakligen salix, ofta med stöd från staten. Energiskog lagrar på ett år 5–7 kilowattimmar per kvadratmeter (Areskoug 2006, Miljöfysik. Energi för hållbar utveckling). Den kan användas vid kraftvärmeproduktion där nästan all energi från energiskogen kan tas tillvara som el och värme. Vid produktion av drivmedel som metanol och DME från ved går dock halva energin förlorad (Skogsindustrierna, Fordonsbränslen från skogsråvara). Detta kan sammantaget jämföras med en markbaserad solcellspark i Sverige som ger 60–70 kilowattimmar el per kvadratmeter och år, antaget 1,5 hektar per megawatt solceller och att den årliga solelproduktionen är 900–1 100 magawattimmar per megawatt.

Yteffektiviteten är alltså tio gånger högre med storskalig solelproduktion än med energiskog på jordbruksmark. På senare tid har det dessutom blivit populärt att odla grödor mellan och runt solpanelerna i solcellsparker. Italien lanserade i april ett stöd på 1,1 miljarder euro till ”agrivoltaics” där odling och solceller samsas på jordbruksmark (Italiens regering 2021). Kombinationen ger jordbrukaren dubbel nytta av marken. På det sättet kan marken användas både till solelproduktion och livsmedelsproduktion, och därmed försvinner ett eventuellt motsatsförhållande.

På Mälardalens högskola pågår forskning om hur utbytet från odling respektive solceller ska kunna modelleras och optimeras för bäst yteffektivitet och ekonomi när jordbruk och solelproduktion kombineras. Vi deltog nyligen i den tre dagar långa ”Agrivoltaics Conference” tillsammans med över 400 andra forskare i världen inom området, vilket gav råg i ryggen att vi är på rätt väg.

Med el går det dessutom att framställa vätgas och e-metanol som kan användas som drivmedel, vilket fått ett ökat intresse då sol- och vindkraft har en variabel elproduktion som tidvis kan ge ett elöverskott. Ett viktigt mervärde med solcellsparker som saknas i intensivodlade monokulturer på åkermark är den biologiska mångfalden. För en tredjedel (1 636) av Sveriges rödlistade arter anges jordbrukslandskapet vara viktigt (SLU, Rödlistade arter i Sverige 2020). Växtlighet i solcellsparkernas kantzoner stimulerar livsmiljön för en stor mängd arter, inte minst hotade pollinatörer som vilda bin, humlor, blomflugor och fjärilar, som är viktiga för jordbrukets produktion (Naturvårdsverket 2020, Pollinatörer och pollinering).

Miljöbalken värnar svenskt jordbruk och slår därmed vakt om en inhemsk livsmedelsproduktion. Det är rimligt eftersom vi behöver mat för att leva. Men för att samhället ska fungera och utvecklas krävs också utbyggd elproduktion, som är förnybar och motverkar klimatförändringarna. Inte minst i en tid när industrin ställer om till fossilfri, eldriven produktion och transportsektorn elektrifieras. En färsk prognos från Energiföretagen visar att elbehovet i Sverige i ett högnivåscenario kan mer än fördubblas fram till 2045. Svenska kraftnäts analyser av olika scenarier bekräftar den bilden. Varje hektar mark behöver därför användas klokt och varsamt. Då kan yteffektiviteten vara en vägledning när beslut fattas om utbyggnad av den förnybara energin. Mina två hetaste tips är:

1. ”Plantera” solceller på jordbruksmark i stället för energiskog.

2. Bygg ut storskalig solkraft och kombinera solceller med odling.

Bengt Stridh

Universitetslektor vid Mälardalens högskola och expert på solcellssystem

LÄS MER: Svenska energikooperativ behöver bättre villkorLÄS MER: Kurt testar traktor med kabel

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen