Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 8 februari

Solkraft behövs för omställning av jordbruket

Solenergi kan lagras antingen i batterier eller genom produktion av vätgas eller e-metanol. Fördelen med elektrobränslen är att de kan ersätta diesel som jordbruket idag i hög utsträckning är beroende av, skriver Peter Braun.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Som utvecklare av solkraft drivs vi av övertygelsen att jordbruk och grön elproduktion kan samexistera och samverka, skriver Peter Braun.
Som utvecklare av solkraft drivs vi av övertygelsen att jordbruk och grön elproduktion kan samexistera och samverka, skriver Peter Braun.

Den pågående debatten om solcellsparker på åkermark belyser en viktig och relevant diskussion om hur vi effektivast och på ett hållbart sätt använder jordbruksmarken för att tillgodose en rad samhällsintressen. Det är väsentligt att alla fakta kommer på bordet så att varje markägare kan besluta själv hur han eller hon vill använda sin mark för att bidra till klimatnytta och hållbar tillväxt.

Carl-Magnus Kolms svar Peter Borrings inlägg om att det är svårt att säga nej till solpaneler på åkermark om man som markägare kan säga ja till odling av vete till etanol eller gräs till biogas på samma fält, gör gällande att nyttan mellan solelproduktion och odling av energigrödor i stort sett är densamma. Kolm menar att solceller bara bidrar med energi direkt när solen lyser och måste därmed användas i elnätet direkt till skillnad från energigrödor där energin kan lagras.

Det är direkt fel. Lagring av solenergi kan ske antingen i batterier eller genom produktion av vätgas eller e-metanol. Fördelen med elektrobränslen är att de kan ersätta diesel som jordbruket idag i hög utsträckning är beroende av.

Solelsproduktion är dessutom betydligt mer yteffektiv än bioenergi. Solceller i en större solpark producerar tio gånger så mycket energi som energiskog på samma yta, enligt en beräkning av Bengt Stridh, universitetslektor vid Mälardalens högskola och expert på solcellssystem. Utgångspunkten från vår horisont är att minimera användningen av jordbruksmark och samtidigt maximera energiproduktionen. Solkraft kommer att behövas om elbehovet ska fördubblas till 2045.

Det är också viktigt att poängtera att solcellsparker på jordbruksmark möjliggör en kombination av jordbruk och elproduktion, då marken mellan och runt panelerna kan odlas. Det ger dubbel nytta – eller egentligen trippel – eftersom även den biologiska mångfalden främjas av en mindre intensiv odling.

En solcellspark är en tillfällig användning av marken och jorden kan återställas, antingen när solcellerna är färdiganvända eller om det uppstår exempelvis en livsmedelskris. Det gör solcellsparken väsensskild från permanent bebyggelse. Eller för den delen energiskog där rötterna är mycket mer besvärliga att få bort.

Arrendenas längd är lite olika beroende på utvecklare, våra är i regel 35 år. Därefter kan markägaren själv bestämma om han eller hon vill fortsätta med solelproduktion eller bedriva annan verksamhet på marken. Solcellsparker innebär att markägaren får en god, stabil och långsiktig intäkt, vilket kan bidra till att säkra generationsväxling och en levande landsbygd.

Som utvecklare av solkraft drivs vi av övertygelsen att jordbruk och grön elproduktion kan samexistera och samverka. Vi ser att det är möjligt på många håll i Europa och borde vara det även i Sverige. Vår ambition är inte att konkurrera ut jordbruk, tvärtom att utveckla och modernisera jordbruket för fortsatt överlevnad och tillväxt.

Peter Braun

Projektchef Sverige, Norge och Finland, European Energy

LÄS MER: Släpp solelen fri!LÄS MER: Solel ger tio gånger större skörd än energiskog

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen