Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 30 oktober

Sverige får inte hamna på efterkälken

Rätt använd kan vi med ny teknik åstadkomma ofantliga förbättringar för såväl människor som klimat och miljö. Men då kan inte den politiska debatten kännetecknas av ideologiska skygglappar, skriver Europaparlamentarikern Jessica Polfjärd.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Att CRISPR/Cas9 belönas med Nobelpriset är en glädjande nyhet. Det är också en viktig påminnelse om att politiken måste uppmuntra teknologiska framsteg. Lagstiftningen behöver nu uppdateras, såväl i Sverige som i EU.

Nyligen presenterades att Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna får Nobelpriset i kemi 2020 för deras banbrytande upptäckter inom genteknik. Tillsammans har de två forskarna varit drivande inom utvecklingen av nya metoder för genredigering och upptäckten av den så kallade gensaxen CRISPR/Cas9.

Gensaxen gör det möjligt att ändra i organismers gener, utan att nya tillsätts, för att få önskade egenskaper. Det innebär stora möjligheter för framsteg inom flera områden. Inom den medicinska forskningen pågår kliniska studier av bland annat nya behandlingar mot cancer, och inom jordbruket kan tekniken till exempel användas för att skapa grödor som är resistenta mot torka och skadedjur.

Forskning och innovation är avgörande. Rätt använd kan vi med ny teknik åstadkomma ofantliga förbättringar för såväl människor som klimat och miljö. Extra roligt är att gensaxen delvis utvecklades vid Umeås universitet.

Tyvärr är teknikens framtid osäker. Dels är lagstiftningen som reglerar användningen av CRISPR/Cas9 på EU-nivå förlegad, dels kom ett utfall i EU-domstolen 2018 där domstolen kom fram till att tekniken ska regleras enligt GMO-lagstiftning – vilket i praktiken innebär ett förbud då inga nya GMO-grödor har godkänts för odling på snart 20 år.

Med tanke på att gensaxen är väsensskild från GMO är det helt uppenbart att regelverket behöver uppdateras, vilket Moderaterna driver både i riksdagen och i Europaparlamentet. Understödet från vänstern har dock lyst med sin frånvaro. Snarare har Miljöpartiet och Socialdemokraterna motarbetat en uppdatering av lagstiftningen.

Riksdagen har tidigare uppmanat regeringen om att lägga fram en moderniserad och teknikneutral gentekniklagstiftning, men då röstade både Socialdemokraterna och Miljöpartiet emot beslutet. Detta trots att forskarsamhället har uppmanat svenska politiker att agera i frågan. När miljöpartister och socialdemokrater nu stämmer in i hyllningskören för att CRISPR/Cas9 belönats med Nobelpriset klingar det därför onekligen något falskt.

Sverige och Europa får inte hamna på efterkälken när det gäller innovation och ny teknik, och missa möjligheterna till nya verktyg i vårt arbete för miljön och folkhälsan. I förlängningen riskerar vi också att gå miste om investeringar i forskning och utveckling. Jag arbetar därför för att reglerna ska ändras för att underlätta för medicinska framsteg och växtförädling som ger oss bättre grödor och ett mer klimatsmart jordbruk.

Den politiska debatten kännetecknas alldeles för ofta av ideologiska skygglappar. Det tjänar ingen på. Moderaterna har därför som genomgående utgångspunkt att vår politik ska vara baserad på fakta och vetenskap och möjliggöra snarare än motarbeta tekniska framsteg.

Det minsta man kan vänta sig av landet som delar ut Nobelpriset är att dess folkvalda representanter ska stå upp för vetenskapen. Även under de veckor då vetenskapliga framsteg inte tilldelas priser.

Jessica Polfjärd,

Europaparlamentariker, Moderaterna

LÄS MER: EU-länder agerar för att bryta dödläget för gensaxen

LÄS MER: Lyckeby dubblar produktionen och satsar på smart potatis 2022

Relaterade artiklar

Till toppen