Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 14 augusti

Sveriges Grisföretagares ordförande: ”Jag känner ingen bondeskam”

Jag känner ingen bondeskam, jag känner stolthet för att svenska bönder ligger i framkant inom skog, odling och djurhållning. Det skriver grisbonden Jeanette Elander apropå den senaste rapporten från FN:s klimatpanel.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Jeanette Elander, ordförande för Sveriges Grisföretagare.
Jeanette Elander, ordförande för Sveriges Grisföretagare. FOTO: Johan Sedenius

Från flygskam till bondeskam. Ja, mycket ska man höra innan öronen trillar av. Vi ska äta mindre kött eller rättare sagt helst bli veganer är budskapet från IPCC-rapporten. Många förfasas och förundras över vår höga köttkonsumtion. Men varför köttkonsumtionen har ökat och mer mat slängs behöver man inte vara professor för att förstå.

Lägre pris, skambilligt, och högre inkomst leder till högre konsumtion, en mycket enkel ekvation.

Så om vi tittar tillbaka, vad har egentligen hänt? På 1950-talet gick 50 procent av vår disponibla inkomst till mat, att jämföras med cirka 12 procent idag. Alltså matens värde har minskat avsevärt. En tredjedel av all tillgänglig mat i världen slängs eller förfars på annat sätt. Jag kommer ihåg kylskåpet hos min mormor och morfar.

Där sparades varenda liten rest i olika pytsar. Man kunde få en hel buffé av alla sparade slattar till slut. Idag åker nog mycket av dessa slattar i sophinken eller i bästa fall i komposten eller så får hunden sig ett skrovmål.

Vid EU-inträdet 1995 var köttet den livsmedelsgrupp som prissänktes mest, drygt 4 procent. Förklaringen till det är att EU-inträdet innebar en direkt sänkning av köttpriserna genom en anpassning till EU:s prisnivåer. Konsumentvaror i genomsnitt hade en prisökning på 2 procent. 1996 sänktes också matmomsen.

Om man jämför indextalen för åren 1994 och 2009 så konstateras att priserna för kött ökat med 4 procent och för konsumentvaror i genomsnitt 20 procent. Köttpriserna har haft en långsammare utveckling än konsumentvaror i genomsnitt. Detta beroende på konkurrensen från billigare uppfödningsmetoder i andra länder, som har konkurrerat ut en stor del av den svenska produktionen.

 Lägre pris, skambilligt, och högre inkomst leder till högre konsumtion. Det skriver grisbonden Jeanette Elander i ett debattinlägg.
Lägre pris, skambilligt, och högre inkomst leder till högre konsumtion. Det skriver grisbonden Jeanette Elander i ett debattinlägg. FOTO: Erland Segerstedt

Konkurrensen har medfört att storleken på de svenska produktionsenheterna har ökat för att klara lönsamheten om man inte valt att istället helt sluta producera mat. Ingen gård är den andra lik, beroende på läget, storleken med mera produceras det som ger bäst lönsamhet med gårdens förutsättningar. Lantbruket producerar det marknaden vill ha eller rättare sagt betalar för. Konstigare än så är det inte.

Djuren är en viktig del i kretsloppet, med sin gödsel som både ger näring till jorden och dessutom kan användas för produktion av biogas. Andra fördelar är att de bidrar till biologisk mångfald och har möjlighet att omvandla restprodukter från livsmedelsindustrin till kött. I Sverige ligger vi i framkant inom skog, odling och djurhållning.

Det ska lyftas, inte stjälpas av en global rapport. Vi får besök från andra länder som vill lära sig mer om hållbar skogsproduktion och djuruppfödning. Drygt 60 procent av vår klimatpåverkan sker genom livsmedel som produceras utomlands.

Jag känner ingen bondeskam, jag känner stolthet! Om det finns bondeskam så hur är det med konsumenternas skam? De som väljer att köpa skamligt billig mat. Eller butikernas skam? De som säljer skamligt billiga produkter. Eller medias skam som tolkar resultaten halvdant, men istället borde informera om de faktiska skillnaderna.

Det finns en stor kunskapsbrist hos dagens konsumenter (och uppenbarligen även hos en hel del journalister) om matproduktion och skillnader i klimatpåverkan. Här har media en hemläxa och ett jobb att göra med att informera om relevant fakta lokalt och globalt.

Bra mat kostar och det ska den göra! Samtidigt måste en större del av konsumenterna ta sitt ansvar och vara beredda att betala för det också.

Jeanette Elander,

Lantbrukare och ordförande Sveriges Grisföretagare

LÄS MER: Lena Johansson om IPCC-rapporten: ”Bondeskam eller matskam?”

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen