Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 7 januari

Vem bryr sig om hur våra lantbrukare mår?

I dag är det bara spillror kvar av svenskt arbetsmiljöarbete. Vem bryr sig på allvar om ett hållbart liv för lantbrukaren, lantbrukarfamiljen och deras anställda?, undrar Peter Lundqvist.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Politiker, företrädare för branschen och forskare tävlar om att framhäva vikten av hållbarhetsfrågorna inom lantbruket, men fokus ligger ständigt på de miljömässiga och ekonomiska dimensionerna, skriver Peter Lundqvist.
Politiker, företrädare för branschen och forskare tävlar om att framhäva vikten av hållbarhetsfrågorna inom lantbruket, men fokus ligger ständigt på de miljömässiga och ekonomiska dimensionerna, skriver Peter Lundqvist. FOTO: Peter Vahlersvik

Första pris är en splitterny traktor och 1000-tals lantbrukare i hela landet engagerar sig för att vinna priset om att ha gården med den bästa arbetsmiljön. Hundratals ungdomar på lantbruksskolorna tävlar om att göra bästa videofilmen om vikten av god arbetsmiljö, med jordbruksministern som prisutdelare på en festlig gala på departementet. Det här är några goda exempel från Polen.

I Australien har regeringen precis tagit beslut om en ny lag om vältskydd på fyrhjulingar efter påtryckningar från lantbrukets organisationer och man har även beviljat tolv miljoner kronor för att öka säkerheten bland lantbrukarna. I Sydkorea och vårt grannland Norge bygger man upp nya nationella forskningscentrum för arbetsmiljön inom lantbruket.

I Sverige lever vi mestadels på gamla meriter. Vi var till exempel före vår tid med Lantbrukshälsan, lantbrukets egen företagshälsovård. Vi hade också en nationell avbytartjänst, så att lantbrukarna kunde ta ledigt eller få extra hjälp vid behov. Vi hade en gång en engagerad arbetsmiljömyndighet med lantbrukskompetens, både på huvudkontoret och ute i regionerna.

Forskning och utveckling var sprudlande kring lantbrukets arbetsmiljöfrågor på Jordbrukstekniska Institutet (JTI), Maskinprovningen (SMP) och vid flera av SLUs institutioner i Ultuna och Alnarp, ofta i samarbete med andra universitet, institut, företag och organisationer.

En nytändning kom när regeringen med egna och EU-medel stöttade den nationella satsningen ”Säkert Bondförnuft”, där LRF var projektägare och forskarna vid SLU i Alnarp och på JTI var stödjande partners. Satsningen varade i fem år och ledde till att färre lantbrukare dog på jobbet, sista året 2013 var det ingen alls som dog på grund av olycksfall.

Politikerna hade utlovat en satsning i fem + fem år, men gav i slutskedet beskedet att man inte kunde finansiera en andra period. Följaktligen steg antalet dödsfall igen till samma nivå som innan satsningen. Sektorns särskilda struktur med många små och geografiskt spridda verksamheter medför att det fordras konstant uppmärksamhet, engagemang och externt stöd om arbetsmiljöfrågorna ska fortsätta att prioriteras och utvecklas i det enskilda företaget.

I dag är det bara spillror kvar av vårt stolta svenska arbetsmiljöarbete inom sektorn. Arbetsmiljöverket har några få inspektörer med lantbruksspecifika kunskaper. LRF har en mindre andel av en tjänst som ska driva dessa frågor. Jordbruksverket har ingen kompetens inom detta område och RISE (före detta JTI) har endast kvar någon deltidsforskare.

SLU lade vid nyår ner arbetsvetenskap som eget ämne och satsar i stället på företagsledning, där arbetsmiljörelaterade ledarskapsfrågor ska finnas kvar, men frågor kring till exempel olycksfallsprevention och ergonomi prioriteras inte längre. Professuren i arbetsvetenskap kommer inte att återbesättas när nuvarande innehavare går i pension om något år.

Samtidigt har vår landsbygdsminister möte med representanter för de gröna näringarna för att diskutera vad som behöver göras, då sektorn fortfarande tillhör de mest drabbade gällande arbetsrelaterade dödsfall. Och uppenbarligen återstår många arbetsmiljöproblem och utmaningar att hantera och lösa.

Sveriges lantbruk påverkas också starkt av klimatförändringar, vilket sommaren 2018 gav en försmak av. Lantbrukarna brottas även med ekonomiska utmaningar, vildsvins- och rovdjursproblematik och ökad brottslighet i olika former och så vidare, påfrestningar som leder till ökad oro och risk för sämre psykisk hälsa. Självmord bland lantbrukare är ett växande problem i många länder.

Politiker, företrädare för branschen och forskare tävlar om att framhäva vikten av hållbarhetsfrågorna inom lantbruket, men fokus ligger ständigt på de miljömässiga och ekonomiska dimensionerna. Vem bryr sig på allvar om social hållbarhet, en hållbar arbetsmiljö och ett hållbart liv för lantbrukaren, lantbrukarfamiljen och deras anställda?

Vad säger landsbygdsminister Jennie Nilsson? Vad säger LRFs förbundsordföranden Palle Borgström? Ooch vad säger SLUs rektor Maria Knutson Wedel? Tre personer med makt att göra skillnad.

Peter Lundqvist

Stolt lantbrukarson och professor i arbetsvetenskap på SLU

Relaterade artiklar

Till toppen