Jämför produktionssystem utifrån forskning
Det är nödvändigt att jämföra produktionssystem utifrån från forskning. Ekologiskt är inte lösningen på alla problem men har flera vetenskapligt belagda fördelar. Det skriver tre SLU-forskare.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på debattartikeln Skattepengar ska inte gå till lögner och propaganda av Kersti Linderholm.
Kersti Linderholm ger i debattartikeln exempel på vad hon anser vara lögner om ekologiskt jordbruk. Tvärtom vad hon påstår finns det en bred och nyanserad forskning om ekojordbrukets för- och nackdelar både i Sverige och internationellt. Vi vill därför bemöta inlägget med några väl belagda forskningsresultat.
Först kan vi konstatera att allt jordbruk leder till betydande negativ miljöpåverkan – både konventionellt och ekologiskt. I Sverige står jordbruket för cirka 15 procent av växthusgasutsläppen, 90 procent av ammoniakutsläpp som övergöder och försurar land och vatten, och är den största källan till övergödning i havet.
När det gäller klimatutsläpp, ammoniakutsläpp och övergödning av vatten har ekologiskt och konventionellt liknande påverkan, räknat per kilo produkt. Räknat per hektar är dock utsläppen, liksom avkastningen, typiskt lägre i ekologiskt.
Forskning visar att ekologisk produktion ofta har lägre negativ påverkan på biologisk mångfald. En sammanställning av 94 vetenskapliga studier visade på 30 procent fler arter på ekologiska gårdar jämfört med konventionella. En annan studie visade att intensivt jordbruk var den viktigaste orsaken till minskade populationer av fåglar, sannolikt en effekt av insektsmedelsanvändning som minskar födotillgången för insektsätande fåglar i jordbrukslandskapet.
Gällande skördenivåer har Kersti Linderholm helt rätt i att de är lägre i ekologisk produktion. Globalt visar forskningssammanställningar att ekologiska grödor avkastar i snitt 70–90 procent jämfört med konventionella. I Sverige visar skördestatistik på 60–80 procent men då inte beaktat att ekologisk produktion oftast sker på mindre bördig mark.
Lägre skördar är dock inte per automatik ett problem. Tvärtom visar allt fler systemstudier att minskad primärproduktion är en förutsättning för att beslutade miljömål ska kunna nås. Det konventionella jordbruket är helt enkelt för intensivt på många håll. Notera dock att minskad primärproduktion inte behöver medföra minskad matproduktion – genom att styra om delar av produktionen från djurfoder till människoföda och minska svinnet kan lika många eller fler människor födas.
Ekologiska djur garanteras mer utevistelse, mer plats inomhus samt tillgång till grovfoder – aspekter som vetenskapliga studier har visat gynnar djurvälfärden.
Det är nödvändigt att jämföra produktionssystem utifrån från forskning. Både ekologisk och konventionell produktion har sina för- och nackdelar. Ekologiskt är inte lösningen på alla problem men har flera vetenskapligt belagda fördelar.
Mer om forskningen kring ekologisk produktion finns på ekofakta.se där ett stort antal forskare har sammanställt den senaste forskningen.
Johanna Spångberg, doktor i systemanalys av recirkulerad växtnäring och föreståndare för SLU Ekologisk produktion och konsumtion, Epok, SLU.
Elin Röös, docent och universitetslektor i miljösystemanalys av livsmedelssystem, SLU.
Rasmus Einarsson, doktor i jordbrukets näringsflöden och postdoktor i miljösystemanalys av livsmedelssystem, SLU.