Moderaterna vill säkerställa ny teknik för växtodling i EU

Det rådande världsläget har med all önskvärd tydlighet visat på behovet av en stabil livsmedelsförsörjning i Sverige och Europa. Samtidigt som vi har ett krig i vårt närområde ser vi sommar efter sommar extremväder som slår mot skördarna. Lantbrukare behöver alla verktyg de kan få i det här arbetet och växtförädlingsteknik kommer att spela en viktig roll i detta. 

I somras presenterade EU-kommissionen sitt lagförslag för hur ny växtförädlingsteknik ska kunna användas i jordbruket. Det behövs eftersom det nuvarande regelverket är föråldrat. Europa lider sedan flera år av att forskning och utveckling flyttar till andra kontinenter och det är därför hög tid att vi skickar en signal till omvärlden att innovation lönar sig i Europa. Det är därför mer än välkommet att EU-kommissionen nu säger att grödor som är resultatet av ny växtförädling inte bara ska tillåtas – de ska också behandlas som en konventionellt odlad gröda i så stor utsträckning som möjligt.  

Med ny växtförädlingsteknik som exempelvis Crispr/Cas9, även kallad ”gensaxen”, är det möjligt att ta fram grödor med egenskaper som gör dem mer motståndskraftiga mot exempelvis dåligt väder och sjukdomar. På så sätt kan vi få större, bättre och mer hållbara skördar och därmed mer effektiv livsmedelsproduktion.

Det är bra att vi skapar separata regler för grödor framtagna av nya tekniker så att det faktiskt blir möjligt för våra jordbrukare att använda ny teknik i sitt arbete. Moderaterna har länge drivit på för att vi ska få ett nytt och modernt regelverk. 

Det här är särskilt viktigt efter en dom i EU-domstolen 2018 som i praktiken förbjuder användningen av nyteknik inom jordbruket. Sedan dess har forskarvärlden och flera medlemsländer varit drivande i att regelverket ska ses över och moderniseras så att ny teknik möjliggörs. 

I ljuset av det presenterar jag i egenskap av huvudansvarig förhandlare i Europaparlamentet i dag mitt förslag. Min utgångspunkt är att stärka jordbrukets konkurrenskraft, livsmedelsproduktion och hållbarhet längs hela värdekedjan. 

Vissa saker är avgörande:  

• Även ekologiska ordbrukare ska få tillgång till ny växtförädlingsteknik. Att som EU-kommissionen föreslår förbjuda användningen i ekologiskt jordbruk vilar inte på någon vetenskaplig grund. Sverige har uppemot 20 procent åkermark som fokuserar på ekologisk produktion och att aktivt hindra dessa jordbrukare att ta del av tekniken är helt obegripligt. Det enda rimliga är i stället att tillgängliggöra tekniken för alla som vill använda den.
• Kriterierna för vad som ska ses som en planta framtagen av den nya tekniken behöver ses över. Detaljerna spelar roll. 
• Jag föreslår att bättre ta hänsyn till de genetiska omständigheterna för varje växtart när tekniken används. Exempelvis kan ett enskilt ingrepp med tekniken i en tomat ge flera genetiska förändringar på grund av dess genetiska sammansättning, medan det exempelvis kan ge bara en förändring i en potatis för ett motsvarande ingrepp. Därför måste de faktiska förändringar som sker i en gröda vara i relation till den specifika grödan när tekniken används.
• Därtill föreslår jag också att ta bort kravet på frömärkning. Om dessa plantor ska behandlas likt sina konventionellt odlade motsvarigheter är det orimligt att ha specifika krav vad gäller märkning.
• Godkännandeprocessen förenklas för att en gröda ska kunna bli tillgänglig  på marknaden. I EU-kommissionens förslag ska enskilda medlemsstater kunna invända mot ett godkännande utan vetenskaplig grund, det är helt oacceptabelt. Eventuella invändningar ska uteslutande vila på strikt vetenskaplig grund. Vi får inte riskera att länder motarbetar innovation av ideologiska skäl.  
• Slutligen behöver vi ett regelverk som är flexibelt nog att kunna anpassas efter hur verkligheten ser ut utan krångel. Europa har inte råd att vänta en hel generation innan lagstiftningen uppdateras nästa gång. EU-kommissionen borde därför få fatta beslut om tekniska uppdateringar utan att behöva initiera en process för ett helt nytt lagförslag.

Med dessa förslag kommer jag nu tillsammans med mina kollegor i Bryssel börja förhandla lagförslaget. Lyckas vi kommer det inte bara att gynna Europas jordbrukare och livsmedelsbranschen utan också vårt miljö- och klimatarbete. Genom att ge jordbrukare tillgång till nya och bättre grödor ställer vi samtidigt om jordbruket till att bli mer hållbart. Det är ett mycket bra exempel på när ny teknik både kan stärka konkurrenskraften och bidra till vårt miljö- och klimatarbete på samma gång.

Arbetet framöver kommer inte bli enkelt. Även om vetenskapen är tydlig med potentialen som ny växtförädlingsteknik erbjuder, gör vissa partier och politiker allt vad de kan för att stoppa den. Gång efter annan ser jag exempelvis i parlamentet hur Miljöpartiet och deras kollegor röstar emot förutsättningarna för innovation och forskning i EU. Det gynnar i det här fallet varken jordbruket eller för den delen klimatet.

Nu inleder vi arbetet med en av de viktigaste reformerna för Europas jordbruk och konkurrenskraft under den här mandatperioden. Jag kommer göra allt jag kan för att se till att svenska och europeiska jordbrukare ska få de förutsättningar de behöver för att stärka jordbruket, livsmedelsproduktionen och vara en del av den gröna omställningen. 

Jessica Polfjärd (M) 

Europaparlamentariker och parlamentets förhandlare