Mer växtbaserad produktion och konsumtion minskar sårbarheten genom att vi använder det vi odlar till mat och dryck i stället för foder till djur. Vi saknar en konstruktiv dialog om livsmedelsproduktionens och konsumtionens roll i omställningsarbetet. Det skriver Per Frank, ordförande för Växtbaserat Sverige.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Regeringen har genomfört sitt omtalade klimatmöte, där regeringen bjöd in näringslivet för att diskutera hur man tillsammans kan minska utsläppen. Trots att livsmedelssektorn står för cirka 20–30 procent av de globala utsläppen berördes inte dess roll i omställningen, och branschen var inte heller närvarande eller lyftes fram under mötet. Livsmedelssektorns möjlighet att bidra till minskade utsläpp har heller inte berörts i tidigare klimathandlingsplaner.
Forskning visar att vi måste begränsa intaget av rött kött och i stället öka intaget av grönsaker och baljväxter, både för klimatet och vår hälsas skull. Detta framhålls också i de nyligen publicerade nordiska näringsrekommendationerna. Kött har en viktig roll i vår kost och innehåller viktiga näringsämnen, men problemet är om vi äter för mycket kött så kan det öka risken för tjocktarmscancer, hjärtkärlsjukdomar och typ 2 diabetes. I förhållande till klimat och miljö befinner vi oss i en liknande sits. Djur kan ha en viktig roll i kretsloppet, men vår alltför höga konsumtion av animalier belastar systemen för hårt.
Mer växtbaserad produktion och konsumtion minskar sårbarheten genom att vi använder det vi odlar till mat och dryck i stället för foder till djur. I dag används till exempel en stor del av vetet i EU till djurfoder. Om detta i stället hade använts för att framställa växtbaserade proteiner så hade odlingsmarken använts mer effektivt. Enligt the Good Food Institute skulle ett bredare proteinskifte kunna effektivisera landanvändningen med upp till 95 procent. Detta är en möjlighet för Sverige då vi i Sverige har goda förutsättningar att öka produktionen av grödor för humankonsumtion som är anpassade till svenska odlingsförutsättningar och på så vis stärka primärproduktionen.
En satsning på aktiva åtgärder för till exempel alternativa proteiner innebär en möjlighet för hela den svenska livsmedelskedjan som bör beaktas i regeringens fortsatta arbete med att ta fram nästa klimatpolitiska handlingsplan och i uppdateringen av den svenska livsmedelsstrategin. Här anser vi att regeringen bör inspireras av Danmark, där den danska regeringen och Folketinget har ingått ett avtal som ska stödja den gröna omställningen inom jord- och skogsbrukssektorn och säkerställa en förbättring av den danska vattenmiljön och naturen i jordbrukslandet. En central del av avtalet handlar om omställning till växtbaserade livsmedel, en bransch som den danska regeringen har pekat ut som ett framtida tillväxtområde som kommer att skapa nya intäkter och jobbmöjligheter, samt att sätta utsläppsmål för jordbruket
Från branschorganisationen Växtbaserat Sverige välkomnar vi att politik och näringsliv går samman för att hitta till konstruktiva lösningar för att minska utsläppen, värna vår miljö och förbättra folkhälsan. Vi saknar dock en konstruktiv dialog om livsmedelsproduktionens och konsumtionens roll i omställningsarbetet.
För regeringens fortsatta arbete med att uppdatera och utveckla Livsmedelsstrategin, bör en handlingsplan för växtbaserat tas fram. Genom att föra en aktiv jordbrukspolitik som kopplar på såväl klimat- som folkhälsoperspektiv kan vi skapa ett levande jordbruk som bidrar till såväl bättre folkhälsa som minskade utsläpp.
Per Frank
Ordförande, Växtbaserat Sverige
