Ska vi klara klimatmålet måste samtliga led inom livsmedelsområdet förändras i grunden. Klimatbelastningen från jordbruket skulle kunna minska med 90 procent genom omläggning till ett ekologiskt kretsloppsjordbruk som baseras på lokala och förnyelsebara resurser. Det skriver fyra forskare.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Vår mat står för cirka en tredjedel av klimatutsläppen och utgör människans största klimatbelastning. En större del sker i andra länder, där det brukar heta att ”varannan tugga är importerad”. Med en omställning till ett ekologiskt kretsloppsjordbruk så skulle lantbrukets klimatbelastning kunna minska med 90 procent och ge en ökad svensk självförsörjning.
Enligt Naturvårdsverket står jordbruket för cirka 20 procent av konsumtionens klimatbelastning. Övrig livsmedelskedja belastar ytterligare – genom förädling, distribution, handel, konsumenters hantering samt matsvinn. Den mat som inte importeras är delvis indirekt importerad, med hjälp av externa resurser som konstgödsel, bekämpningsmedel och foder.
Ska vi klara klimatmålet måste samtliga led inom livsmedelsområdet förändras i grunden.
Klimatbelastningen från jordbruket skulle kunna minska med 90 procent genom omläggning till ett ekologiskt kretsloppsjordbruk som baseras på lokala och förnyelsebara resurser. Om vi därtill anpassar konsumtionen kan Sverige bli självförsörjande på livsmedel.
Det visar resultaten från en flerårig studie, "Framtidssäkrat jordbruk". Projektet baseras på 30 gårdsexempel fördelade över landet och som driver ekologiskt kretsloppsjordbruk. Låg belastning på klimatet möjliggöres genom liten tillförsel av externa resurser och stor andel flerårig vallodling som fixerar kväve och bygger upp den organiska substansen med kol i marken.
En omläggning till ett ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle även minska övergödning av kväve och fosfor till våra vatten, långsiktigt bevara odlingsmarkens bördighet samt eliminera spridning av bekämpningsmedel, och därmed gynna den biologiska mångfalden.
Ett ekologiskt kretsloppsjordbruk är ett blandjordbruk med en integrerad växtodling och djurhållning, där varje gård är självförsörjande med foder och gödsel i kretslopp. Djuren äter egenproducerat grovfoder, bestående av kvävefixerande baljväxtvallar som bygger upp humus och kolförrådet i marken. Gårdarna har fler fyrmagade gräsätare (kor och får) och färre enmagade djur såsom grisar, höns och kycklingar vilka äter samma mat som vi människor.
På gårdsnivå kan koldioxidutsläppen minska med 85 procent om gårdarna använder förnyelsebara drivmedel – 75 procent med fossilbränsle. Ökar vi konsumtionen av svenska vegetabilier och minskar intag av kött kan klimatbelastningen sänkas runt 90 procent.
Dagens näringsrekommendationer skulle uppfyllas och maten skulle inte bli dyrare, förutsatt att föreslagna ekonomiska styrmedlen skulle införas:
Både politiker och konsumenter behöver få kunskap om den nödvändiga omställningen. Det är bråttom att ställa om – vilket eller vilka partier tar chansen att lyfta ett hållbart lantbruk?
Artur Granstedt, Agr.Dr i växtnäring och ekologiskt lantbruk.
Thomsson, Agr.Dr Olof i miljösystemanalys.
Lars Jonasson, Agr.Dr i lantbruksekonomi.
Siri Lundström, M.Sc i systemekologi.
