Bränder visar kortsiktigheten i skog som kolsänka
Bränderna i Kanada visar på kortsiktigheten i att använda skogen som kolsänka. Ett aktivt nordiskt skogsbruk begränsar bränder och gynnar klimatet. Det skriver Knut Persson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Sommaren blev inte lång, varm och torr som prognoserna angav. I stället blev den tudelad med en första del som var torr och ganska varm, medan den andra delen blev våt och sval.
För skogen betyder det att vi slapp stressade träd med följdverkningar flera år framåt som efter torkan 2018. Hur stora angreppen av granbarkborren blev återstår att summera, men de blev i alla fall mycket mindre än de blivit om torkan och värmen fortsatt.
Att vi diskuterar väderprognoser och väderutfall i samband med skogen är en ganska ny företeelse. Skogen har naturligtvis alltid påverkats av vädret, men extrema väderhändelserna som tydligt påverkat skogen har ändå varit ovanliga. Nu har vi under några decennier haft stormen Gudrun, flera storbränder och extrem torka. Att granbarkborren fick så stor spridning efter torkan 2018 betyder också att även mer normala variationer i varm eller kall sommar kan ha stor betydelse för skogsägaren.
Under den varma och torra delen av sommaren hade vi en del skogsbränder, men de kunde kontrolleras ganska snabbt. Utan att ha undersökt om det finns några vetenskapliga fakta vågar jag mig på gissningen att skogen brunnit mindre än under tiden när människor inte påverkade den. En naturskog innehåller ganska mycket torr och död ved som kan antändas till exempel i ett blixtnedslag. Eftersom ingen försöker begränsa elden kan skogsbranden bli mycket stor.
Ett exempel på vad som kan hända har vi under året sett i Kanada. Man har ett omfattande skogsbruk, men i ett så stort och delvis otillgängligt land finns det också stora arealer som är ganska opåverkade av människan. Sedan mars har man haft tusentals skogsbränder och fram till början av augusti har 13 miljoner hektar brunnit. Det motsvarar nästan halva den svenska skogsarealen.
För skogen som kolsänka har det varit en katastrof. Bränderna har släppt loss 290 miljoner ton koldioxid, för att förstå omfattningen kan man nämna att utsläpp från alla källor i Sverige var 45 miljoner ton 2022. Den kanadensiska skogen har stått för en fjärdedel av hela världens utsläpp under 2023.
Bränderna i Kanada är också en illustration över kortsiktigheten i att använda skogen som kolsänka. När skogen börjar bli gammal binder den inte mer kol, utan det blir en balans där naturlig nedbrytning och bränder frigör lika mycket kol som de växande träden binder.
USA:s dåvarande president Donald Trump gjorde efter ett besök i Finland ett famöst uttalande om bränderna i Kalifornien. Han tyckte att man som i Finland borde städa skogarna bättre. Det han egentligen hade sett var att ett aktivt nordiskt skogsbruk begränsar bränderna och gynnar klimatet.
Knut Persson