Det finns ett behov av att rusta upp och underhålla befintliga skogsbilvägar. Men det finns ingen uttalad gemensam standard inom skogsbruket där 300 mil nya skogsbilvägar byggs varje år. Det skriver vägspecialisten Stefan Gunnarsson, vägspecialist och Kristina Thureson, skogskonsulent, Skogsstyrelsen.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Mer behövs för att skogsbilvägar ska klara dagens påfrestningar
Replik på debattartikeln: Tänk över hur du bygger din skogsbilväg av Gunilla Kjellsson, ordförande för LRF Västernorrland.
Många av skogsbilvägarna byggdes i mitten av 1900-talet och är därför anpassade till den tidens krav, fordonsflotta och klimat. Skogsbilvägarna och de enskilda vägarna som helhet utgör en stor del av det svenska vägnätet och kan vara en stor resurs vid oförutsedda händelser såsom brand. Det är därför av största vikt att markägare tar till sig av både ny och gammal bortglömd kunskap om hur vägar behöver vara konstruerade för att klara olika typer av påfrestningar.
I samarbete med flera skogliga företag och andra myndigheter jobbar Skogsstyrelsen aktivt med att ta fram en nulägesbeskrivning med analys av vägarnas nätverk, behov av hållbarhet och betydelse vid oförutsedda händelser. Analysen är högaktuell och kommer att publiceras under hösten. Den ska mynna ut i gemensamma strategier för vägnätet och tydliggöra målbilder som ska vara till hjälp för markägare att lära sig mer om hur skogsbilvägar behöver vara konstruerade. Bland annat för att vara hållbara och möjliga att nyttja vid exempelvis skogsbrand.
Det handlar om att exempelvis kunna använda vägarna vid en eventuell evakuering så att det går att ta sig ut från två håll. Eller att kunna anlägga platser för att hämta vatten med brandbil eller traktor med gödseltunna, som var ett effektivt brandbekämpningshjälpmedel vid bränderna 2018. Det finns ett behov av att rusta upp och underhålla redan befintliga skogsbilvägar för att klara dagens och morgondagens krav och belastning. Men idag finns ingen uttalad gemensam standard för detta inom skogsbruket där 300 mil nya skogsbilvägar byggs varje år.
Då kunskapsnivån generellt sett är låg och det finns få personer att vända sig till för stöd, så är risken stor att åtgärder utförs ineffektivt, onödigt kostsamt eller skadligt för naturmiljön. Det leder till att ett stort ansvar läggs på den enskilda markägaren eller den entreprenör som är satt att utföra åtgärderna för att öka kunskapen, se möjligheterna och lägga resurser på att anlägga skogsbilvägen med högre krav och fler användningsområden än att hämta ut virke.
Sammanfattningsvis jobbar vi inom Skogsstyrelsen hårt för att tydliggöra vilka åtgärder som krävs för att hjälpa markägare att bli mer utvecklingsorienterade för de klimatanpassningar som kan komma att krävas av våra skogsbilvägar och enskilda vägar som viktig del av det svenska vägnätet.
Stefan Gunnarsson, vägspecialist Skogsstyrelsen
Kristina Thureson, skogskonsulent, Skogsstyrelsen Gävleborgs distrikt
