Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 16 januari

Bråttom att lösa bristen på veterinärer

Något måste snabbt göras för att fler veterinärer ska välja att vårda lantbruksdjur. Det skriver Lena Johansson i veckans ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Lena Johansson är politisk chefredaktör och skriver ledare i Land Lantbruk.
Lena Johansson är politisk chefredaktör och skriver ledare i Land Lantbruk. FOTO: Lisa Rogert

Väntan på veterinär kan bli lång i delar av Sverige. Bristen på distriktsveterinärer gör det svårt att upprätthålla jourberedskapen, särskilt i glesbygden. Redan för ett år sedan konstaterade branschorganisationen Svensk djursjukvård att det saknas nästan 400 veterinärer i landet. Sedan dess har de veterinärer som jobbar med lantbrukets djur snarast blivit färre.

Varje år tar Sveriges enda veterinärutbildning, den på SLU i Uppsala, in 100 nya studenter. Cirka 80-90 av dem går ut utbildningen och blir legitimerade veterinärer, men allt färre väljer att arbeta med produktionsdjur. Jobbet som smådjursveterinär, med kontorstider och utan långa resor, lockar betydligt fler. Dessutom väljer en del studenter bort produktionsdjur av etiska skäl, för att de inte vill jobba med djur som ska användas i köttproduktionen.

Bristen på distriktsveterinärer är mycket allvarlig eftersom deras uppdrag är att garantera service dygnet runt alla årets dagar. Den kan orsaka onödigt lidande för sjuka djur, skapar oro hos djurägarna och kan i förlängningen vara ett hot mot Livsmedelsstrategins mål om en ökad svensk livsmedelsproduktion. I värsta fall kan den till och med leda till brott mot djurskyddslagen.

Jordbruksverket fick i höstbudgeten totalt 50 miljoner kronor under de kommande tre åren för att råda bot på veterinärbristen. Enligt Svensk Djursjukvård är den viktigaste åtgärden att skapa fler utbildningsplatser, men det är en relativt långsam lösning på ett akut problem.

Det är ju inte heller säkert att de nya veterinärerna vill jobba med lantbruket. Tidigare måste alla studenter praktisera med produktionsdjur under en del av sin utbildning, men en sådan kvotering är inte längre tillåten.

Men något måste snabbt göras för att fler veterinärer ska välja att vårda lantbruksdjur. Arbetsvillkoren och arbetsmiljön måste bli sådana att jobbet som distriktsveterinär åter blir attraktivt.

Veterinärer med utbildning från ett annat land bör enklare få legitimation i Sverige. Och där man inte kan garantera vård inom rimlig tid bör djurägarna få villkorad läkemedelsanvändning, så att de åtminstone kan ge smärtstillande i väntan på en veterinär som i värsta fall kan dröja upp emot ett dygn.

LÄS MER: Trots veterinärbrist får han inte gå klart utbildningen

Relaterade artiklar

Till toppen