Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 27 maj

”Jag ser en annan bild av svensk djurhållning”

Genom att använda sig av djurrättsaktivisternas smygfilmer rättfärdigar "Uppdrag granskning" också deras metoder. Men aktivisternas mål stannar inte vid att djuren vårdas väl, de vill att all djurhållning ska upphöra, skriver Lena Johansson.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Lena Johansson är politisk chefredaktör för Land Lanbruk och skriver ledare.
Lena Johansson är politisk chefredaktör för Land Lanbruk och skriver ledare.

Vi filmade Arlagården, utropar två välkända djurrättsaktivister triumfatoriskt i webbtidningen Anlib. De tillägger att de är ”otroligt tacksamma att ”Uppdrag granskning” valde att ta sig an detta”.

När polisen äntligen skärpt arbetet mot dem som hotar och förföljer djurbönder, bjuder public service in dem i finrummet. När SVTs ”Uppdrag granskning” bygger ett helt program på aktivisternas smygfilmning rättfärdigar de också indirekt deras metoder.

– Hur skulle annars övergrepp som det här kunna avslöjas, frågar programledaren när LRFs ordförande Palle Borgström i uppföljningsprogrammet ifrågasätter redaktionens samarbete med aktivisterna.

Dold kamera är visserligen en journalistisk metod som behöver användas ibland. Men olaga intrång är en kriminell handling och man måste ifrågasätta vad syftet med smygfilmningen är. Djurrättsaktivisterna nöjer sig inte med att stoppa vanvård. Deras slutliga mål är att stoppa all djurhållning.

Kontroller och eventuella sanktioner ska skötas av myndigheter, inte av självutnämnda amatörkontrollanter. Även om handläggningen säkerligen snabbades på av programmet, var det varken Uppdrag granskning eller djurrättsaktivisterna som avslöjade missförhållandena på den så kallade Arlagården. Det pågick redan en utredning och både myndigheter och LRFs omsorgsgrupp var i kontakt med djurägaren.

Det tål att upprepas, djur ska inte vanvårdas. Men även om Uppdrag granskning nu hittat förelägganden mot 210 djurägare, betyder inte det drygt 200 fall av vanvård. Ett föreläggande kan också handla om brister på byggnader eller inredning, som ett sprucket fönster eller en trasig vattenkopp.

Men när det gäller djurvanvård måste vi ha nolltolerans och särskilt allvarligt är det förstås när förtroendevalda får anmärkningar.

Jag håller dock fast vid att illa skötta djur inte är den generella bilden av svensk djurhållning. I mitt flöde i sociala medier finns många djurägare som månar om sina djur som vore de deras egna barn. Det är en annan bild av svensk djurhållning. Trots det förföljs och hotas även de av så kallade djurrättsaktivister. Vad gör vi åt det ”Uppdrag granskning”?LÄS MER: ”Det pågår inget hemlighetsmakeri på gårdarna”

Relaterade artiklar

Till toppen