Framtidshopp från söder till norr
Den gamla trotjänaren ärtan är en ljuspunkt i horisonten för de gröna näringarna, skriver Mikael Furu, Macklean.
Den gamla trotjänaren ärtan är en ljuspunkt i horisonten för de gröna näringarna, skriver Mikael Furu, Macklean.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
För varje dag som går kommer nya artiklar om hur inflation, energikris och räntehöjningar påverkar samhället. Jag hade tänkt skriva om detta – om hur prisökningar på både mat och andra förnödenheter sätter press på hushållen, men också om hur dagens utmanande läge på sikt kanske kan bli positivt för svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion, om det får oss att värdera livsmedel högre. Men sedan slog det mig att det mesta redan sagts (bland annat resonerade LRF:s ordförande Palle Borgström klokt om matpriser i sin krönika här nyligen), och att jag därmed gör klokt i att hitta ett mer upplyftande ämne att skriva om.
För även om de gröna näringarna går igenom en tuff tid, finns ljuspunkter i horisonten. För att finna dessa riktar jag först blicken söderut, mot en gammal trotjänare: ärtan. Vi på Macklean hade för en månad sedan nöjet att besöka GroPros proteinfabrik i Bjuv, där det bubblar av energi och entreprenörskap i Findus gamla lokaler – ett tydligt exempel där askan varit den bästa jorden.
I samma län sattes nyligen också mål om att man ska bli Sveriges ledande region för växtprotein, i samband med lanseringen av handlingsplanen Skånebönan. Handlingsplanen tar avstamp i den ökande efterfrågan på växtbaserade proteinprodukter, och innehåller delmål och aktiviteter som ska säkra efterfrågan, stärka förädlingen, tillgängliggöra kunskap, och säkra långsiktig finansiering.
Tar vi oss lite längre upp i landet hamnar vi i Lidköping, där Lantmännen nyligen aviserat en miljardsatsning på en ny, stor fabrik för förädling av ärter.
Men det är inte bara baljväxter som står inför en blomstrande framtid. Förflyttar vi oss norrut hittar vi en annan spännande utveckling: satsningar på cirkulära system där livsmedelsproduktion verkar i symbios med annan industri. I Västernorrland siktar startup-företaget Big Akwa på att bygga en fiskodlingsanläggning där man nyttjar spillvärme från pappersindustri för uppvärmning, och där restprodukterna från odlingen i gengäld kan användas industrins reningsprocess.
Ännu längre norrut, i Gällivare, undersöker företaget WA3RM hur spillvärme från den planerade fossilfria järnsvampsproduktionen i LKAB:s regi kan användas i storskalig livsmedelsproduktion.
Så även om det är naturligt att fokusera på den kris som vi de facto befinner oss i, tror och hoppas jag att den svenska livsmedelsproduktionen på sikt kommer att växa sig ännu starkare. Men för att säkerställa det tycker jag, precis som Palle, att det är viktigare än någonsin att välja svenskt i matbutiken.
Mikael Furu, konsult, Macklean