Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Sverige ses ofta som ett föredöme när det gäller hållbarhet. Att fortsätta på den vägen säkrar konkurrenskraften i en värld som nu ställer om till hållbar utveckling. Framtidens entreprenörer sätter hållbara affärsmodeller i fokus och uppnår lönsamhet utan att tära på naturkapitalet.
Livsmedelssystemet kan lika fullt dra lärdom från tidigare kriser och rusta sig för att lösa flera problem samtidigt. En utgångspunkt är att kombinera strategier för omställning till hållbarhet med strategier för beredskap och resiliens.
Mot den bakgrunden och som inspel till en uppdaterad svensk livsmedelsstrategi har vi forskare inom programmet Mistra Food Futures sammanställt sex punkter för en tryggare och godare framtid:
- Sätt hållbarhet i centrum för livsmedelsstrategin och använd breda, tydliga och mätbara mål
Att utveckla livsmedelssystemet innebär målkonflikter som måste hanteras. Ett till synes lönsamt livsmedelssystem, baserat på bokföringsmässig vinst hos livsmedelskedjans aktörer, men som samtidigt ger upphov till negativa effekter på folkhälsan och utarmar naturkapitalet, kan leda till avsevärda samhällskostnader om kostnaderna för sjukvård och förlust av ekosystemtjänster räknas in. Med ett alltför smalt synsätt riskerar vi att gå fel och riskerar att missa flera av de möjliga synergier som finns där man genom en förändring kan uppnå en positiv utveckling i förhållande till flera mål samtidigt. - Öka produktionen av framtidens mat
Framtidens livsmedel är hälsosamma och resurssnåla. Ökad svensk produktion och förädling av framtidens livsmedel stärker även landets försörjningsförmåga och beredskap och kan bidra till förbättrad konkurrenskraft genom fler affärsmöjligheter för företag att utvecklas.
Frukt, grönsaker och baljväxter är idag den livsmedelsgrupp där Sverige har en låg egenproduktion i förhållande till befolkningens behov. Här finns en stor potential att öka matproduktionen i Sverige, samtidigt som klimatpåverkan kan minska.
Sveriges förutsättningar för den cirkulära animalieproduktionen behöver tas till vara genom att framtidens animaliska livsmedel produceras i system som baseras på råvaror som vi människor inte kan eller vill äta, t.ex. gräs från betesmarker och vallodling samt restprodukter från livsmedelsindustrin. Genom att konsumenter äter “mindre men bättre kött” kan djurhållning säkras samtidigt som miljömål nås. - Skapa förutsättningar för en hållbar och hälsosam konsumtion
Det finns stor potential att samtidigt förbättra folkhälsan och minska miljö- och klimatpåverkan genom mer balanserade koster såsom ökad konsumtion av frukt, grönt, baljväxter och blå mat, minskad överkonsumtion och minskat svinn.
Forskning har visat på behovet av offentliga styrmedel. Krav behöver också ställas på livsmedelskedjans aktörer, industrin och handeln, så att de bidrar positivt till en förändring av kostmönstren. - Accelerera implementeringen av framtidssäkrad, resurseffektiv teknik
Samtidigt som utvecklingen av nya miljösmarta tekniska lösningar och odlingssystem kan intensifieras, visar vår forskning att det finns en stor potential att minska miljö- och klimatpåverkan från jordbruket, fisket och livsmedelsindustrin genom att implementera redan utvecklad men outnyttjad teknik och metoder. Det som saknas är politiska styrmedel och finansiella resurser. - Låt hållbarhetsomställning och ökad beredskap gå hand i hand
Vi behöver kunna producera mat även när jordbruket och livsmedelsindustrin utsätts för störningar. Lagerhållning skapar en buffert men tar inte bort sårbarheten över tid. Produktionen behöver framtidssäkras genom att minska vårt beroende av importerade fossilbaserade mineralgödselmedel och bränslen, men även av sojafoder från regioner där risk för avskogning finns. Systemet behöver använda flera olika försörjningsvägar för att säkra produktionsmedlen. - Samlas kring en vision om den goda maten
I en tid av splittring, polarisering och vetenskapsförakt är vi i större behov än någonsin av ett visionärt och kunskapsbaserat ledarskap kring den goda maten. Den goda maten är både smakrik och gör gott för människors hälsa och välbefinnande, samtidigt som den minimerar skadan på vår biosfär och produceras av konkurrenskraftiga företag. Som forskare vid våra universitet visat, så är mat mycket mer än bara näring. Mat är kultur, gemenskap, företagande och en central del av en levande stad och landsbygd.
En uppdaterad svensk livsmedelsstrategi är en unik möjlighet att både bidra till ökad hållbarhet, trygghet och konkurrenskraft i hela kedjan.
Line Gordon, professor i hållbar utveckling, Stockholm Resilience Centre
Helena Hansson, professor vid Institutionen för ekonomi, SLU
Per-Anders Hansson, professor vid Institutionen för energi och teknik, SLU
Maria Hellström, senior specialist vid RISE, jordbruk och livsmedel
Malin Jonell, fil dr i hållbarhetsvetenskap och forskare vid Stockholm Resilience Centre
Therese Lindahl, fil dr i nationalekonomi och forskare vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi
Ulf Sonesson, docent, forsknings- och affärsutvecklingsansvarig vid RISE, jordbruk och livsmedel
