Politikerna måste tro på mjölkens framtid
Är politikerna beredda att satsa på Sveriges och EUs mjölkbönder, eller ska vi ge bort vår mejerimarknad till länder som Kina och Indien.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Finns det någon framtid för Europas mjölknäring eller kommer produktionen flytta till länder som Kina och Indien? Nyligen deltog jag i Internationella mejerifederationen IDFs toppmöte i Indien, ett land med ett speciellt förhållande till kor.
Indien är i dag världens största mjölkproducent. Medan produktionen går kräftgång i de flesta industrialiserade länder växer den med sex procent om året i Indien. Till 2040 räknar man med att ha tredubblat sin mjölkproduktion.
Indiens mjölknäring bärs upp av småbönder. Medelbesättningen är 3-4 kor och 90 procent av mjölkbönderna är kvinnor. Mjölken samlas in i byarna av en mängd små mejerikooperativ och blir sedan bland annat yoghurt, ost, smör och den lokala specialiteten ghee.
När IDF senast höll sitt möte i Indien, för 48 år sedan, kämpade landet för att bli självförsörjande på mjölk. Nu är den enorma hemmamarknaden med 1,3 miljarder människor mättad. I stället siktar de stora indiska mejeriföretagen på exportmarknaden. Och de har politikerna med sig. Mejeritoppmötet invigdes av premiärminister Narendra Modi och inte mindre än tio ministrar deltog under den fyra dagar långa konferensen.
Anledningen är förstås att regeringen insett att mjölknäringen är viktig för landet. 80 miljoner människor är direkt sysselsatta inom den, och den bär upp företagandet på landsbygden. Man kan till och med påstå att den är grunden för den högteknologiska industri som utvecklats i Indien på senare tid.
Ska Sverige och resten av Europa kunna delta i konkurrensen på mejerimarknaden måste de också ha politikerna med sig. EU-politikerna kan inte slå undan benen på Europas mjölkbönder i strävan att bli klimatneutralt. De nya regeringspartierna i Sverige måste göra verklighet av valrörelsens frikostiga löften till lantbruket.
I Indien räknas mjölkproduktionen som hållbar och kon är ingen klimatbov. Även dynga och urin tas till vara och används till allt från biogas till medicin. Eftersom kor enligt hinduisk tro inte får slaktas lever de vidare efter att de slutat mjölka och blir ibland mer lönsamma för sin ägare än när de fortfarande mjölkades. Vi borde ha lite mer hinduisk syn även på svenska kor och inse att de bidrar med näring till både människor och växter.
Mary Ledman, strateg på nederländska Rabobank, tror på en framtid för Europas mjölkproduktion. Åldersgruppen 50+ växer och näringsdrycker och så kallad mervärdesmat, eller functional foods, för äldre skulle kunna bli en lönsam nisch för Europas mjölkbönder. Men samtidigt varnar hon för att ogenomtänkta politiska beslut kan sätta krokben också för sådana satsningar.