Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Livsmedelsproduktion och konsumtion har en viktig roll i den gröna omställningen. De flesta vägar för att begränsa den globala uppvärmningen är beroende av förändringar i livsmedelssystemet på något sätt. Ändå har livsmedelsfrågorna fortfarande inte en central roll i nationell och internationell policyutveckling.
Därför är det glädjande att statsminister Ulf Kristersson under COP 27 uttalade att ”den underskattade frågan om livsmedelsförsörjningen i världen som både påverkas av klimatförändringar och i sig påverkar klimatsituationen” då livsmedelsproduktionen står för mer än en tredjedel av världens totala utsläpp av växthusgaser. När vi tittar på de globala målen för hållbar utveckling är nästan alla av dessa kopplade till livsmedelskedjan. Vår livsmedelsproduktion och konsumtion är nyckeln till både planetens och vår hälsa.
Växtbaserat Sverige välkomnar att regeringen nu har påbörjat arbetet med att uppdatera livsmedelsstrategin. Samtidigt har regeringen aviserat att ett nationellt klimatmöte ska hållas inför framtagandet av nästa klimatpolitiska handlingsplan. Vi hoppas att regeringen i båda dessa processer beaktar både livsmedelsproduktionens och konsumtionens påverkan på klimatet, men också hur en omställning till mer växtbaserad produktion och konsumtion kan bidra till en väg framåt.
Landsbygdsministern uttalar i en debattartikel i Land Lantbruk att ”Livsmedelsstrategin 2.0 ska göra ett tydligt avtryck i hela livsmedelskedjan. Den ska bidra till att den totala livsmedelsproduktionen ökar, främjandet av svenskproducerade varor och även att minska vår sårbarhet vid eventuell kris”.
Med rätt förutsättningar finns det goda möjligheter att utveckla nya svenska innovationer inom livsmedelsindustrin och bidra till förbättringar för såväl klimatet som folkhälsan, samtidigt som vi minskar sårbarheten i livsmedelsförsörjningen. Inför regeringens arbete med livsmedelsstrategin 2.0 föreslår vi därför fem fokusområden för att skapa förutsättningar för framväxten av nya livsmedelsinnovationer:
- Gör food-tech till ett strategiskt forskningsområde
Peka ut food-tech och hela värdekedjan inom innovativa, hållbara växtbaserade livsmedel som ett strategiskt viktigt område som forskningspolitiken ska bidra till att stärka. Målet bör vara att politiken bidrar till att öka svensk konkurrenskraft och att stärka svensk livsmedelssektors attraktivitet. - Stötta innovativa uppstartsbolag inom livsmedelssektorn
Genomför kraftfulla, fokuserade satsningar på kompetens och infrastruktur för att stödja innovativa uppstartsföretag inom livsmedelskedjan att skala upp och börja exportera. Satsa också på förbättrade möjligheter att odla och förädla grödor i Sverige. - Omställningsstöd till bönder som vill ställa om till växtbaserad humankonsumtion
Underlätta omställningen till ett resilient och hållbart jordbruk genom att införa nya former av omställningsstöd till bönder som vill ställa om och diversifiera sin verksamhet och producera växtbaserat men inte kan eller vågar på grund av den tillfälliga ekonomiska risk som omställningen kan innebära. Detta arbete bör bedrivas på såväl nationell som europeisk nivå. - Skapa schyssta spelregler för den växtbaserade livsmedelssektorn
Säkerställ att politiska målsättningar, regelverk och styrmedel inte står i vägen för den växtbaserade expansionen utan i stället gynnar dess tillväxt. I dagsläget finns eller diskuteras politiska åtgärder som snedvrider konkurrensen. Detta arbete bör bedrivas på såväl nationell som europeisk nivå. - Använd offentlig sektor som ett föregångsexempel i omställningsarbetet
Sätt konkreta och mätbara mål för minskning av utsläpp av växthusgaser från de offentliga måltiderna och säkerställ breda utbildningsinsatser för att öka det offentliga kökets kunskap om hållbart ätande.
Det är dags att lyfta fram lösningar och strategier som behövs för att driva en hållbar transformation av det framtida livsmedelssystemet som en del av det globala klimatarbetet. Att satsa på nya, innovativa livsmedel och livsmedelssystem kan generera många positiva effekter. Rätt system och produkter kan både skapa nya svenska exportsuccéer som också stärker livsmedelsberedskapen, samtidigt som de bidrar till en bättre folkhälsa, minskade klimatutsläpp och dessutom. Sverige har en möjlighet att bli ett föregångsland för framtidens mat men då måste vi ligga i framkant och driva på för att utveckla ett hållbart livsmedelssystem.
Per Frank, ordförande Växtbaserat Sverige
Victoria Voss, vice ordförande Växtbaserat Sverige