Forskare har ett ansvar att ta ställning

I kampen mellan kunskap och okunskap ska forskarna stå på kunskapens och sanningens sida, skriver en grupp forskare från SLU.

Vi forskare har ett ansvar att ta ställning utifrån den kunskap vi har, skriver Karin Gerhardt tillsammans med forskarkollegor på SLU. FOTO: JONAS EKSTRÖMER/TT OCH KRISTINA HANSÉN

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Replik på Land Lantbruks ledare "Aktivistforskare har bränt sitt förtroende".

Vi läste häromveckan Lena Johansson ledare med förvåning och oro. Hon kallar forskare som tar ställning i samhällsfrågor för “aktivister”. Men att kalla den som kräver att vetenskap och kunskap tas på allvar i politiken för aktivist är absurt. 

Hon antyder att forskare som tar ställning har bränt sitt förtroende. Men vi forskare har ett ansvar att ta ställning utifrån den kunskap vi har. Det är ett uppdrag som vi har: staten betalar för forskningen och vi ska enligt högskolelagen dela med oss av våra kunskaper för samhällets nytta.

Hon tycks mena att vi ska stå opartiska, som journalister. Men det är inte vårt uppdrag att vara opartiska. I kampen mellan kunskap och okunskap ska vi stå på kunskapens och sanningens sida. Forskare är experter på olika områden och har därför olika kunskap och perspektiv på en viss fråga. Det som är gemensamt för alla forskare är att vi är utbildade i att bedöma forskning och har ett vetenskapligt förhållningssätt. Svåra framtidsutmaningar kräver att flera forskningsfält bidrar och samverkar.

Det finns något som de allra flesta forskare är överens om: Klimatförändringarna är ett enormt hot mot mänsklighetens framtid och utsläppen globalt måste minska snabbt. Regeringen som tillträdde i höstas har avskaffat många klimatåtgärder, vilket gör att utsläppen från Sverige kommer att öka istället för att minska. Därför har många forskare med rätta reagerat. Varför är det fel om forskare varnar för ett stort hot?

I bland hävdas det i debatten att forskare från ”fel” kunskapsfält yttrar sig eller skriver under artiklar om behovet av kraftfulla klimatåtgärder. Men i dag forskar allt fler på företeelser och processer som på ett eller annat sätt är kopplade till klimatförändringar, oavsett ämnesområde till exempel geologi, skogsbruk, retorik, ekonomi, ekologi, djurhälsa och välfärd, samhällsplanering, kommunikation, meteorologi, hydrologi, jordbruk, psykologi. För vi kommer alla att bli påverkade på ett eller annat sätt.

Vi måste alla bidra för att skapa en hållbar framtid för oss, våra barn och kommande generationer. Och vi forskare har ett särskilt ansvar att göra våra röster hörda såsom Albert Einstein en gång lär ha sagt: "De som har förmånen att veta, har plikten att agera".

Karin Gerhardt, forskar om hållbara livsmedelssystem och biologisk mångfald 
Johan Lindsjö, forskar om djurvälfärd
Carl Ekstrand, forskar i veterinärmedicinsk farmakologi
Susanna Sternberg Lewerin, forskar om allvarliga smittsamma djursjukdomar
Cecilia Sundberg, forskar om bioenergisystem
Jeannette Eggers, forskar om hållbart skogsbruk
Svea Jörgensen, forskar om djuretik
Marie Kvarnström, forskar om restaurering av våtmarker
Johanna Spångberg, forskar om hållbara livsmedelssystem
Elin Röös, forskar om hållbara livsmedelssystem
Alla verksamma vid SLU

Vi bedriver inte en jakt på idisslare

Mer forskning krävs för framtidens klimat