Att hävda att de uppdaterade nordiska näringsrekommendationerna, NNR, inte baseras på ett vetenskapligt underlag är ett felaktigt påstående. Att så svepande generalisera kring ett helt segment är inte seriöst. Det skriver Per Frank, Växtbaserat Sverige.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på debattartikeln: Folkhälsoexperimentet som måste stoppas av Börje Berntsson, Varekil.
Börje Berntsson hävdar att de uppdaterade nordiska näringsrekommendationerna, NNR, skulle vara ett folkhälsoexperiment och som inte baseras på ett vetenskapligt underlag. Det påståendet är helt felaktigt liksom ifrågasättandet av växtbaserade produkters näringsinnehåll. Att så svepande generalisera kring ett helt segment är inte seriöst när rekommendationerna dessutom är balanserade.
Samtidigt som NNR lyfter fram vikten av omställningen till ett ökat intag av grönsaker och baljväxter, så framhäver även NNR att kött har en viktig roll i vår kost. Problemet är att vi konsumerar för mycket kött, vilket har negativa konsekvenser för både hälsa och miljö. Därför är det viktigt med en bättre balans mellan animaliska och växtbaserade livsmedel. Det stämmer att biotillgängligheten för vissa mineraler är något lägre i vegetabilier jämfört med animalier samt att de har olika vitaminprofiler. Det är är därför något som självklart också beaktats vid framtagandet av NNR och när de dragit slutsatsen att vi ur ett hälsoperspektiv bör begränsa intaget av rött kött och charkprodukter till max 350 g per vecka. Det är viktigt att lyfta näringsfördelarna med växtbaserat som exempelvis fiberinnehållet och den hälsosammare fettsammansättningen.
En omställning till ökad produktion och konsumtion av växtbaserade livsmedel kan dessutom stärka vår livsmedelsberedskap och bidra till att vi använder odlingsmarken på ett effektivt sätt. Genom att producera och konsumera mer växtbaserad kost minskar sårbarheten, då vi använder det som odlas till mat och dryck istället för djurfoder. Ur ett livsmedelsberedskapsperspektiv är det också relevant att många växtbaserade livsmedel har lång hållbarhet, vilket också kan minska sårbarheten i förhållande till tillgång eftersom de därmed är utmärkta att ha i olika typer av beredskapslager. Något som bland annat Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB, och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, lyfter fram i en gemensam rapport från 2018 (Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv - Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens.)
En ökad produktion av växtbaserade livsmedel kan också ses som ett framtida tillväxtområde som kan skapa nya intäkter och jobbmöjligheter. Tillväxt är en viktig pusselbit för att nå målen i livsmedelsstrategin men även för lantbrukare och livsmedelsförädlare att utveckla sina verksamheter. Även den nationella klimatpolitiska handlingsplanen lyfter vikten av ökad inhemsk livsmedelproduktion för att nå klimatmålen, här fyller också växtbaserade livsmedel en viktig funktion.
Att ta fram en handlingsplan för växtbaserade livsmedel, är kopplat till ökad livsmedelstrygghet, bättre folkhälsa, klimat och inte ett folkhälsoexperiment. Med rätta lyfter Börje Berntsson, i sin debattartikel, vikten av fotosyntesen och utifrån den borde en rimlig slutsats vara att främja just det segment där fotosyntesen äger rum, nämligen växtbaserat.
Per Frank
Ordförande för Växtbaserat Sverige
