Vi i Sverige har visat att det går att ha ett starkt naturskydd utan att offra landsbygd och ekonomisk tillväxt. Europa borde lära av oss, i stället för att länder utan skog och åkermark ska ställa orealistiska krav på hur vi ska sköta naturen. Det skriver Europaparlamentarikern Jessica Polfjärd, Moderaterna.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
I somras röstade Europaparlamentet om EU:s nya naturrestaureringslag. Trots att vi moderater röstade emot så godkändes förslaget i EU-parlamentet. Just nu pågår slutförhandlingar och det ser dessvärre mörkt ut.
Både före och efter omröstningen var debatten intensiv, som den ska vara när så här viktiga beslut fattas. När slutförhandlingarna mellan EU-parlamentet och ministerrådet nu pågår tyder mycket på att vi går mot en överenskommelse som undergräver de förbättringar vi lyckades åstadkomma i parlamentet. Parlamentets egen huvudförhandlare var emot våra förbättringar, och det är naivt att tro att EU-kommissionen, de gröna, vänstern och medlemsländerna helt plötsligt ska ändra sig och ta hänsyn till lantbruket och till svenska intressen.
Naturrestaureringslagen har aldrig varit en enkel fråga. Intressen måste vägas mot varandra, men det är inte det som har gjorts. I stället har det målats upp ett motsatsförhållande mellan lantbrukets intressen och den biologiska mångfalden, när inget kunde vara längre från sanningen. I själva verket är den biologiska mångfalden central för hur lantbruket arbetar, särskilt här i Sverige. Många lant- och skogsbrukare lägger mycket arbete och tid på att bevara områden med höga naturvärden, samtidigt som de brukar sin mark.
Samtidigt kommer inte det största problemet med naturrestaureringslagen åtgärdas under förhandlingarna.
Begränsningar av äganderätten är den största oron för många lantbrukare. De vill se en levande natur och bevara sin mark till efterkommande generationer, men de vill också få bestämma över den själva. En stark äganderätt är en grundförutsättning för att lantbrukare ska kunna och vilja förvalta sin mark, även för kommande generationer. Det förstår vi, och det förstod våra kollegor från Finland, Tyskland och Nederländerna, även i den liberala gruppen.
Det svenska lantbruket har lyckats minska sin klimatpåverkan utan den här typen av äganderättsinskränkningar och detaljregleringar. Vi i Sverige har visat att det går att ha ett starkt naturskydd utan att offra landsbygd och ekonomisk tillväxt. Europa borde lära av oss, i stället för att länder utan skog och åkermark ska ställa orealistiska krav på hur vi ska sköta naturen.
Det är en bild som inte delas av alla, varken i Europaparlamentet eller i andra länder. Det faktum att naturrestaureringslagen fortfarande förhandlas är beklagligt. Det är talande att de som jublade när parlamentet antog sin ståndpunkt var politiker som dagligen baktalar och misstänkliggör lantbruket. Det är dessvärre svårt att se hur naturrestaureringslagen ska bli acceptabel efter förhandlingarna.
Då hoppas vi att samtliga svenska politiker tar tillfället i akt att stå upp för svenskt lantbruk.
Jessica Polfjärd
Europaparlamentariker, Moderaterna.
