Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 23 mars

Det vi inte sår kan vi inte heller skörda

Det blir inga fler krisstöd till lantbruket i vår, säger landsbygdsministern. Men det som inte sås i fredstid kan vi inte heller äta om det blir kris senare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Det är först i höst de verkliga effekterna märks om lantbrukare inte sår i vår.
Det är först i höst de verkliga effekterna märks om lantbrukare inte sår i vår.

Lantbruket kan inte vänta sig fler krispaket från regeringen i vår. Det säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) uttryckligen i en intervju i Land Lantbruk. Nu väntar regeringen i stället på att se hur krismiljarden kommer att verka.

I ett läge som det vi befinner oss i just nu känns det väldigt defensivt. Mycket kan komma att hända i omvärlden innan krisstödet betalas ut vid halvårsskiftet. Dessutom är det nu lantbrukarna måste fatta beslut om vad och hur mycket de ska odla och om man kommer att ha råd att behålla sina djur. Lantbruk är en långsiktig verksamhet som måste planeras, inte som politik som snabbt kan ändras beroende på hur väljarvindar vänder.

Det är först i höst de verkliga effekterna märks om lantbrukare inte sår i vår. För att de helt enkelt inte har råd, eller för att de lättare kan försörja sig genom att jobba någon annanstans.

När lantbruket i Värmland nyligen träffade riksdagsledamöter från regionen var budskapet att bönderna går en årslön back var fjärde månad. Och de svenska grisproducenterna gör på grund av skyhöga foderpriser och låg betalning för grisköttet en förlust med cirka 350 kronor för varje gris de levererar till slakteriet. Man behöver inte vara företagsekonom för att inse att det inte håller särskilt länge.

Det stöd svenska bönder kan hoppas på nu, enligt landsbygdsministern, är från Bryssel. Till exempel kan hon tänka sig att EU släpper på kravet på träda. Men vad hjälper det den som inte har råd att odla på hela sin areal?

I stället kommer stöd från oväntat håll. Ica Sveriges VD säger i en intervju Land Lantbruk att ”Just nu befinner sig det svenska lantbruket i farozonen och det kräver ett snabbt agerande från flera parter för att säkerställa en långsiktig tillgång på svensk råvara.” Därför kommer Ica att släppa igenom större och snabbare prisökningar än normalt, bland annat på kött.

Sedan återstår att se om prisökningarna kommer primärproducenterna till del och inte fastnar i något av förädlingsleden.

Ica gör förstås inte det här av helt oegennyttiga skäl. Kunderna frågar efter svenska råvaror, inte minst kött, och då är det viktigt för handlarna att ha det i butikshyllorna. Dessutom är det viktigt för de lokala handlarna att landsbygden fortsätter att leva. Utan bönder, och i viss mån även handlare, minskar förutsättningarna för det. Men oavsett det är stödet välkommet.

Stöd från konsumenterna behövs också. Organisationen Svenskt kött drar i gång kampanjen #säkramaten där konsumenterna uppmanas att handla svenskt och på sätt hålla uppe produktionen. Det är en viktig del av totalförsvaret. För det vi inte producerar i fredstid, kommer vi inte heller kunna konsumera i kristid.

LÄS MER: Livsmedelsberedskapen måste uppLÄS MER: Nu måste regeringen ställa upp för lantbruket

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen