Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 12 januari

Dieselpriset hotar knäcka lantbruket

Det är inte logiskt att slå ut svenskt lantbruk som har förutsättningar att bidra med många av lösningarna på klimatomställningen, till exempel en ökad produktion av biodrivmedel, skriver Lena Johansson.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Att många lantbrukare oroar sig för om de kan fortsätta sin verksamhet på grund av det höga dieselpriset är ett problem för oss alla.
Att många lantbrukare oroar sig för om de kan fortsätta sin verksamhet på grund av det höga dieselpriset är ett problem för oss alla.

Vid årsskiftet sprängde dieselpriset 20-kronorsvallen. Lägg därtill att mineralgödseln ökat med flera 100 procent på några månader, att elpriset ständigt når nya rekordhöjder och att foderpriserna stiger kraftigt. Då är det inte svårt att förstå att kalkylen inte går ihop, även om mjölk- och spannmålspriserna också ökat.

Sverige har nu världens högsta dieselpris, mycket beroende på de höga skatterna. När reduktionsplikten höjdes vid årsskiftet förvärrades situationen ytterligare. Från 1 januari innehåller den svenska dieseln mer än 40 procent av biobränlsen som Fame och HVO100.

– Jag vet inte hur länge till jag kan hålla på, suckade en läsare som ringde häromdagen. De 30 öre mer per liter mjölk som vi fick nu äts snabbt upp av dieselpriset.

– Det finns inget mer jag kan dra ner på och om företaget fortsätter att gå med förlust tvingas jag lägga av.

Alla utgifter har synats. Nu hade han till och med slutat ploga snö kring gården för att ytterligare dra ner på dieselförbrukningen.

– Förr åkte vi ut med traktorn så fort det snöade, men nu tittar vi först på väderleksrapporten. Blir det mildväder om några dagar får vi pulsa i snön tills den smält undan.

2006 kostade dieseln åtta kronor litern, men även då fick mjölkbonden kring tre kronor litern för mjölken. Och kraftfodret var betydligt billigare. Som företagare måste du ta höjd för prisökningar, men när utgifterna ökar så kraftigt på så kort tid som det gjort under hösten är det nästan omöjligt att få budgeten att gå ihop.

Att många lantbrukare nu oroar sig för om de kan fortsätta sin verksamhet är inte ett problem enbart för lantbruket, utan för oss alla. Trots att riksdagen beslutat i livsmedelsstrategin att svensk livsmedelsproduktion ska öka dras tumskruvarna ständigt åt på bönderna.

Några konkreta stödåtgärder till drabbade företag och hushåll är inte heller aktuella. I dagsläget finns inte några planer på stöd till drabbade företag, sa energiminister Kashayar Farmanbar(S) till TT nyligen. Han hoppas i stället att de höga dieselpriserna ska leda till ökad produktion av biodrivmedel och en större andel elfordon i framtiden.

Vi är inne i en grön omställning och lantbruket kan naturligtvis inte stå utanför den. Men vi kan inte heller låta det bära huvuddelen av bördan. För jord- och skogsbruket finns ännu inte några realistiska alternativ till dieseln. Och här handlar det inte om någon okynneskörning.

Det är inte heller logiskt att slå ut ett lantbruk med förutsättningar att bidra med många av lösningarna på klimatomställningen, som en ökad produktion av biodrivmedel till exempel. Men för att klara det måste svenskt lantbruk ges rimliga förutsättningar.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen