Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 17 oktober

”Krävs lönsamhet för att fler ska kunna satsa på mjölken”

Vad är förklaringen till att mjölkproduktionen ökar med 53 procent i Irland under samma tid som den sjunker med 7 procent i Sverige, frågar Lena Johansson i sin ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Lena Johansson är politisk chefredaktör och skriver ledare i Land Lantbruk.
Lena Johansson är politisk chefredaktör och skriver ledare i Land Lantbruk. FOTO: Marion Palm/Peder Wahlgren

Mjölkproduktionen i Sverige har sjunkit med 7 procent de senaste tio åren. Under samma tid har den ökat med 53 procent i Irland. Redan när EU:s mjölkkvoter avskaffades 2015 uttryckte Irlands dåvarande jordbruksminister att landets mjölkproduktion skulle öka med 50 procent. Det lyckades de med, flera år innan målgång.

Och medan Irland fortsätter att öka sin mjölkproduktion sjunker den stadigt i Sverige, som nu befinner sig längst ned bland EU:s mjölkproducenter tillsammans Grekland, Slovakien och Kroatien.

Det finns många anledningar till den krympande produktionen i Sverige. Hög medelålder bland mjölkbönderna, krångliga regler, minskad mjölkkonsumtion, skärpta miljökrav och höga produktionskostnader är bara några.

Men de flesta av dessa delas av Irland. Trots det, och trots oron kring Brexit, ökar den irländska mjölkproduktionen även i år.

En förklaring kan vara att irländska bönder har en annan uppbackning från regeringen och resten av samhället. Livsmedelsproduktionen utgör en betydligt större del av den irländska ekonomin än den svenska.

Irland är inne på sin fjärde livsmedelsstrategi med tydligt definierade och mätbara mål, som bland annat går ut på att öka exportvärdet med 85 procent och skapa 23 000 nya jobb inom livsmedelssektorn.

Jag besökte Irland förra hösten och mötte både mjölkbönder och mejeriföretag. Framtidstron, investeringsviljan och yrkesstoltheten var markant. Tillsammans med mejerierna mäter bönderna noggrant sina klimatavtryck. Dels för att minimera dem, dels för att ha konkreta siffror på mjölkens miljöpåverkan.

Mejerierna exporterar stora mängder ost och av vasslen görs bland annat proteinpulver, både för dem som vill bygga muskler eller gå ner i vikt.

Sverige fick för några år sedan sin första livsmedelsstrategi, som nu kompletteras med ytterligare en handlingsplan. Men fortfarande är det mest teoretiska mål och inte så mycket konkret handling.

Mjölkexperter anser att det krävs politiska krafttag, nyinvesteringar och att fler unga lantbrukare lockas till mjölkbranschen. Medan ministern tror på fortsatt arbete och uthållighet.

Men för att fler ska satsa på mjölkproduktion krävs lönsamhet. Ingen kan i längden investera både pengar och arbete, utan att få lön för mödan.

LÄS MER: Ny rapport: Global klimatnytta med svensk mat

Relaterade artiklar

Till toppen