Palle Borgström: Alla ska känna sig välkomna i vår bransch
Kvinnor känner sig inte speciellt lockade av att arbeta i de gröna näringarna på grund av att det finns en jargong som är direkt skadlig, skriver Palle Borgström, LRF-ordförande och ordförande för Jämställdhetsakademin.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Svårigheten att få tag på duktiga anställda, är en av de faktorer som begränsar möjligheten att växa och utveckla företaget. Det finns dock stor outnyttjad potential. I dag känner 50 procent av befolkningen sig inte speciellt lockad av att arbeta i vår bransch. Detta på grund av att det fortfarande finns en jargong som är direkt skadlig för utvecklingen av det gröna näringslivet. En jargong där kvinnor objektifieras och inte tas på allvar.
Visst finns det många företagare som har jobbat med detta och som har en väldigt bra företagskultur där allas kompetenser tas tillvara. Men många har inte gjort jobbet, och det räcker tyvärr med ett ruttet ägg för att hela kakan ska bli dålig.
Vi missar utvecklingspotential av våra företag när vi inte tar detta problem på allvar. Att kvinnor automatiskt blir den självklara projektledaren för familjen, minskar hennes möjligheter att lägga tid på annat, som utveckling av sig själv som en del i företaget. Att hon själv aktivt valde rollen som chef över hemmet, är inte säkert, men det kanske föll sig naturligt för att normen är sådan. Och mannen protesterade eller ifrågasatte inte.
Att driva vardagliga sysslor i hemmet, planera födelsedagar, tvätta, städa, köpa presenter, laga mat och sköta barnens aktiviteter utförs mestadels av kvinnor. Det är arbete som dessutom görs helt utan någon pensionsgrundande löneersättning. Den så kallade kvinnofällan är inte unik för vår bransch förvisso, men den är en del i den strukturella utmaning som vi i allra högsta grad står inför i det gröna näringslivet. Om ena parten väljer att ta större ansvar i hemmet utan betalning, behöver man också ta ansvar för att det inte leder till en ojämlik ekonomisk situation för parterna.
När det kommer till ägandet, vet vi att det mestadels är män som äger landsbygdsföretagen. Ofta har de gått i arv, men är det då rimligt att kvinnan delvis jobbar gratis i företaget? Kanske, så länge man håller ihop, men om skilsmässa eller separation blir aktuellt är de kvinnor som arbetat gratis i landsbygdsföretaget väldigt sårbara. Det problemet behöver byggas bort.
Jämställdhet betyder inte att alla uppgifter delas exakt lika. Det betyder att alla ska ha precis samma möjligheter att utvecklas.
Visst hyser vi hopp till kommande generationer, att detta problem kommer att lösa sig när den yngre generationen tar vid. Men det räcker inte, vi får inte luta oss tillbaka och tro att föryngringen löser detta. Det krävs ledarskap på alla nivåer för att vi ska komma tillrätta med problemet. Vi kan inte klaga på att vi inte har tillräckligt med sökande på vissa tjänster när vi har en kultur som gör att en del inte känner sig välkomna.
När vi driver företag är det inte gamla normer och föreställningar som styr besluten. Det ska det inte heller vara i kulturen på arbetsplatsen eller i branschen. Vi är alla människor med olika möjligheter och utmaningar, vi har unika intellekt och det är en fantastisk möjlighet, se till att ta vara på den!
Palle Borgström,
Ordförande i Jämställdhetsakademin och LRF:s förbundsordförande
Kommentarer
Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.