Svensk mat borde vara självklar
Det finns många skäl för kommunerna att välja svensk mat, och det går åt rätt håll, skriver Lena Johansson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Med kreativitet och politisk vilja går det att handla svenskt och närproducerat även till offentliga kök. Det visar det faktum att flera kommuner kommit upp i så hög andel svenskt som närmare 80 procent.
De som inte serverar lika mycket mat lagad på svenska råvaror skyller ofta på Lagen om offentlig upphandling och menar att enligt den går det inte att prioritera svenskt. Den egentliga förklaringen till att många i stället satsar på import visar sig dock ofta snarare vara att det är billigare och enklare.
Det finns många skäl för kommunerna att välja svenskt. Inte minst är det ett sätt att stötta det lokala näringslivet och skapa arbetstillfällen för kommuninnevånarna. Det kan också tyckas vara hyckleri att servera barn och gamla importerad lågprismat som inte producerats enligt de höga krav på till exempel miljö- och djuromsorg som ställs på bönder och andra livsmedelsproducenter i den egna kommunen.
Egentligen borde det vara en självklarhet att handla lokalt, men skälen för att köpa svenskt behöver tydligen ständigt upprepas. Särskilt när det gäller animaliska livsmedel är argumenten många - lägre antibiotikaanvändning, god djuromsorg, mindre klimatpåverkan, öppna landskap...
LRF drev tidigare projektet Skolmatens vänner med målet att förbättra kvaliteten på skolmaten och att sätta fokus på att bra och näringsrik mat också leder till bättre studieresultat. En kartläggning över kommunernas skolmatsinköp visade då att vissa inte lade ner mer pengar på en portion skolmat än vad en tablettask kostade, det vill säga 3-4 kronor per portion. Sedan dess har förhoppningsvis skolmatsbudgeten ökats i många kommuner, men nu larmas det återigen om att maten tar en alltför stor del av skolornas utgifter. Även maten på äldreboenden är i riskzonen när priset stiger på särskilt svenskproducerade livsmedel.
Det är också tydligt att det går trender även i offentlig upphandling. För ett tiotal år sedan beslutade flera kommunpolitiker, däribland i Uppsala, att all mat som kommunens kök serverade skulle vara ekologisk. I dag är det inte alls lika populärt, utan nu ska maten snarare vara svensk. Det finns till och med kommuner som köpt in egna köttdjur för att i förlängningen kunna servera lokalproducerat nötkött.
Det är positivt att allt fler kommuner gör ett aktivt val för att kunna servera inhemskt producerad mat. Ett annat glädjeämne är att Lagen om offentlig upphandling till sommaren ändras så att det blir ett krav att miljö, hälsa, klimat och djuromsorg ska beaktas. Då får plötsligt de svenskproducerade livsmedlen ännu fler trumf på handen.