Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 20 december 2013

Betande djur kan inte rädda klimatet

Land Lantbruk har publicerat två ledare (4/10, 22/11) och en artikel (22/11) som okritiskt framfört och lovordat Allan Savorys budskap om hur betande djur kan ”rädda klimatet”. Tidningen har dock valt att inte nämna att Savorys betesmetod, omnämnd ”holistic management”, har stött på mycket kritik och att det saknas vetenskapliga belägg för påståendet att metoden kan rädda klimatet.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Lands läsare har rätt att få sakliga och objektiva analyser av idéer och förslag kring hur klimatproblemet kan tacklas. Därför ger vi här en kort beskrivning av holistic management och dess möjliga effekt på klimatet.

Holistic management bygger på antagandet att stora hjordar med betande djur, som sköts ”holistiskt”, ökar växtligheten samt stoppar markdegradering och ökenspridning på världens gräsmarker och savanner. Savory hävdar att kolinlagring i betesmark kan återföra atmosfärens koldioxidhalt till förindustriell nivå på endast några årtionden, om holistic management införs storskaligt på en tredjedel av världens landyta.

En enkel kontroll visar att detta är orimligt: Anta att gräsmarker och savanner täcker en tredjedel av jorden landyta (egentligen är det mindre än en fjärdedel) och att växtproduktionen på denna yta fördubblas till följd av att holistic management införs. Om vi också gör det optimistiska antagandet att 20 procent av allt extra kol som binds i växterna (inklusive rötter) kan lagras in i marken, så skulle det motverka knappt 20 procent av nuvarande årliga CO2-utsläpp. För att få ner atmosfärens koldioxidhalt till förindustriell nivå behöver man – utöver att fullt ut motverka de årliga utsläppen – binda in kol motsvarande nästan 60 års utsläpp på nuvarande nivå!

Då har vi ändå antagit en växtproduktion som är orimligt hög på en stor del av dessa marker och dessutom bortsett från att kolinbindningen i marken minskar från år till år tills marken når en ny jämvikt. Begränsande tillväxtfaktorer för världens gräsmarker och savanner är nederbörd och temperatur och dessa faktorer kan Savorys betesmetod inte påverka.

För att mildra klimatpåverkan krävs kraftfulla åtgärder som minskar utsläppen från världens energianvändning samt i livsmedelskedjan. Några ”enkla lösningar” finns tyvärr inte. Djur på bete kan otvivelaktigt bidra till en rad positiva värden som vi ska värna om, som biologisk mångfald, ett öppet landskap, en god djurvälfärd och en levande landsbygd, men rädda klimatet kan de inte.

Christel Cederberg, Göran Berndes, Maria Nordborg, forskare, Chalmers tekniska högskola

Thomas Kätterer, Elin Röös, forskare SLU

Till toppen