Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 20 juni 2013

Förslag om köttskatt bygger på felaktiga beräkningar

År 2000 lade Stefan Wirsenius fram sin avhandling vid Institutionen för Fysisk Resursteori (FRT). I betygskommittén ingick professor Sten Ebbersten, SLU. I plenum riktade Ebbersten allvarliga råd till institutionen att tillse att man framöver har en tillräcklig lantbruksvetenskaplig kompetens när man jobbar med dessa i grunden lantbruksvetenskapliga frågeställningar.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Som exempel visade Ebbersten det felaktiga i att använda måttet bruttoenergi som bas för ett effektivitetsmått för jordbrukssystem.

Under senare år har FRT och Wirsenius levererat flera arbeten rörande global animalieproduktion, styrmedel och klimatfrågan. Dessa bygger på den modell över det globala livsmedelssystemet och det effektivitetsmått som Ebbersten år 2000 kritiserade. Det innebär att ett konstruktivt råd från en ledande lantbruksvetenskaplig auktoritet på ett område där FRT ej äger expertkompetens har ignorerats. Den svaga lantbruksvetenskapliga kvalitet som med detta tillåts leva vidare i deras metoder och analyser riskerar nu global hållbarhet, och kan leda till en landskapsbild i Sverige där upp till 1,8 miljoner ha jordbruksmark av ca 2,5 miljoner förs från vallodling och annan foderproduktion till betande boskap till energiskogsplantage. Detta gäller särskilt skogs- och mellanbygd och Norrland:

På basis bland annat av Wirsenius senare arbeten för FNs Klimatpanel (IPCC 2012) fram att det finns en teknisk potential att upp till åttadubbla uttaget av biomassa från världens jordbruksmark från nuvarande 1,4 ton per ha och år upp till 11,2 ton. Allt annat lika förutsätter det ökade insatser av till exempel kvävegödsel. De resultat som Rockström med flera (2009) för fram innebär istället att vi bör sänka kvävegödslingen i globalt jordbruk med 80 procent från dagens nivå, för att ej irreparabelt skada havens ekosystem via övergödning. Här menar IPCC att vi kan lägga oss på en nivå för kvävegödslingen som kan vara upp till 40 gånger högre än vad haven klarar att bära. Det villkor som IPCC för fram är att cirka 3,5 miljarder av totalt 4,9 miljarder ha jordbruksmark förs från produktion av mat till människor till produktion av energi till maskiner. Ska detta fixas måste framför allt efterfrågan sänkas kraftigt på de marker som producerar foder till idisslare.

Företrädare för FRT gör vad de kan för att i svenska kommuner, regioner, nationellt, och på global nivå kraftfullt sänka ”the demand for grazing land”. Det är i detta perspektiv som förslag om en köttskatt på upp till 12 500 kr per mjölkko och år och det senaste utspelet om nötkött som största miljöboven ska ses. Vad som med detta hotas är…

… världshaven via ökad övergödning…

… global livsmedelsförsörjning, därmed global säkerhet

… stor del av de nationella miljökvalitetsmålen i Sverige,

… våra landsbygdsregioners attraktivitet för boende, turism, växter och djur.

Särskilt allvarligt är de förödande effekter detta kan få för den miljard av världens fattigaste som är beroende av boskapsskötsel.

Stefan Hellstrand, hållbarhetskonsult, Kil

Till toppen