Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 2 april 2015

Hållbarhetsanalysen håller inte

Naturvårdsverkets rapport 6653 med det kapitel som hanterar maten rymmer stora problem. Det är skrivet av Hedenus, Bryngelsson, Wirsenius och Larsson, samtliga med hemvist Avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers tekniska högskola.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Såvitt mig är bekant har ingen av författarna professionell kompetens inom lantbruksvetenskap, idisslarproduktion, biologi och ekologi, tillämpad miljöanalys, systemekologi. Det tycks som att deras mening är att fysisk resursteori är en lämplig utgångspunkt för att förstå jordbrukssystem och deras bidrag till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Det är ett djärvt antagande. Fysisk resursteori tillhör ingenjörsvetenskaperna som ger excellent kompetens om döda, tekniska system. När livet, bios, kommer in som en avgörande systemkaraktär, ger ingenjörsvetenskaperna ej annat än amatörkompetens om berörda system.

Den vetenskapliga risk man tar när man flyttar metoder utvecklade för att förstå döda, tekniska system, till system där livet, bios, står i centrum borde vara uppenbar. Det är detta som Hedenus med flera gör. Ytterst handlar det om att en ångmaskins energiomsättning fysiologiskt ej kan jämställas med en människas.

Man bygger förslaget om en kraftfull köttskatt på Wirsenius med flera (2011), som i sin tur utgår från en modell över det globala livsmedelssystemet som presenterades i Wirsenius avhandling (2000). I betygskommittén ingick Sten Ebbersten, professor i ekologiska produktionssystem, SLU, han är och var en av Sveriges främsta lantbruksvetenskapliga auktoriteter vad gäller jordbruksystem satt i ett systemperspektiv. I plenum kritiserade Sten institutionen, ej doktoranden, för att inte ha säkrat en tillräcklig lantbruksvetenskaplig kompetens för att på ett rimligt sätt stödja doktoranden i avhandlingens djupt lantbruksvetenskapliga frågeställningar. För att exemplifiera nämnde Sten det mått på energieffektivitet i livsmedelssystem som Wirsenius i sin avhandling introducerade. Fortfarande bygger analysen på samma för jordbrukssystem felaktiga mått på energieffektivitet. Detta felaktiga mått är avgörande för att förslaget om köttskatt ska framstå som rationellt.

Med detta faller relevansen av den del i Naturvårdsverkets rapport som hanterar matens klimatpåverkan som en ostsufflé. Vad som ytterst hotas är global livsmedelssäkerhet och svenska bönders lönsamhet. Notera, analysen här avviker kraftigt från FAOs Livestock’s Long Shadow (2006). Vilka kan jordbruk och hållbarhet bäst, FAO eller Hedenus med flera?

Stefan Hellstrand, Kil

Till toppen