Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 28 januari 2017

Klimatskatt på kor hotar vårt oberoende

Att via skatter trycka bort livsmedelsproduktion via idisslare hotar Sveriges nationella oberoende. Utan idisslare kan vi inte försörja Sveriges befolkning med mat om/när det säkerhetspolitiska läget skärps. Det skriver Stefan Hellstrand i ett debattinlägg.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: Ann Lindén

Vetenskapsjournalisten och agronomen Peter Sylwan publicerade nyligen en debattartikel i Svenska Dagbladet där han ifrågasätter förnuftet i klimatskatt på animalieprodukter.

Fredrik Hedenus, fysisk resursteori vid Chalmers, menar i en replik att Peter Sylwan har problem med fakta. Hur stark är faktagrunden i Fredrik Hedenus egna bidrag rörande idisslare, hållbarhet och klimatskatt? Hedenus är medförfattare till en vetenskaplig artikel år 2011 som argumenterar för klimatskatt. Logiken ges av ett effektivitetsmått för livsmedelsproduktion som infördes av Stefan Wirsenius i hans avhandling år 2000.

Sten Ebbersten professor i odlingssystem vid SLU, riktade vid Wirsenius disputation ljuset på de betydande svagheter denna avhandling hade lantbruksvetenskapligt. Särskilt lyfte han det felaktigt satta effektivitetsmått Wirsenius införde. En effekt är att mjölk- och köttproduktion från idisslare på osaklig grund klassas som ineffektiva. Det var en allvarlig kritik, främst riktad till institutionen. Sten Ebbersten var inbjuden till disputationen som medlem i betygskommittén. Sten gav vid disputationen samtidigt en stark rekommendation till institutionen att i framtida jobb åtgärda denna allvarliga kunskapsbrist.

Vad Hedenus och Wirsenius argumenterar för är att globalt ändra samhällets energiförsörjning från gruvdrift på fossilt kol, till storskalig försörjning med bioenergi via system som ger gruvdrift på kol i matjordslagret i all världens jordbruksmark. För att denna samhällets energibudget ska gå ihop behövs all den jordbruksmark som nu levererar mat till människor från permanenta betesmarker och idisslare. Detta är 70 procent av global jordbruksmark, och omfattar de system som nu ger både mat och pengar till den miljard av världens fattigaste som är beroende av boskapsskötsel.

Att via skatter trycka bort livsmedelsproduktion via idisslare i Sverige, EU och globalt hotar samtidigt global livsmedelsförsörjning och den biologiska mångfalden. Sveriges nationella oberoende hotas. Utan idisslare kan vi inte försörja Sveriges befolkning med mat om/när det säkerhetspolitiska läget skärps.

Att syftet med skatten är att få bort idisslarproduktionen framgår av Hedenus replik. Han föreslår 35 kronor i klimatskatt per kilo nötkött. Med den produktion som var 2015 ger det ett skatteuttag om 4,6 miljarder. Det skatteuttag som Hedenus föreslår i en vetenskaplig artikel blir överförd på Sveriges animalieproduktion 5,36 miljarder per år, alltså hela volymen i det svenska utfallet av jordbrukspolitiken. Allt detta lever vidare eftersom dessa forskare ännu ej har ansträngt sig att förstå varför Ebberstens kritik på disputationen år 2000 var så central. De har ännu ej förstått varför både jordbruk och lantbruksvetenskap är medel för det hållbara livet.

Stefan Hellstrand

Husdjursagronom och Teknologie dr energi- och miljöteknik

Till toppen