Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 25 augusti

Slå inte undan benen för svensk hästnäring

Hästnäringen måste ta sitt ansvar för att minska övergödningen, men ogenomtänkta detaljregleringar som är omöjliga att följa säger vi nej till. Det skriver fem moderata riksdagsledamöter med anledning av en ny statlig utredning.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Den nya statliga utredningen kring hästgödsel och utsläpp har väckt ont blod.
Den nya statliga utredningen kring hästgödsel och utsläpp har väckt ont blod. FOTO: Ellinor Eke-Göransson

En statlig utredning om övergödning föreslår nya regler som skulle riskera att innebära slutet för många hästverksamheter i landet. Alla verksamheter måste bidra till att minska övergödningen, också hästnäringen när det är befogat. Men ogenomtänkta detaljregleringar som i praktiken är omöjliga att följa för Sveriges hästnäring säger Moderaterna nej till.

Utredningen handlar om att förstärka arbetet mot övergödning i sjöar, vattendrag och längs kusten. Inte minst Östersjön har under lång tid varit kraftigt påverkat av övergödning, med negativa konsekvenser för ekosystemet. Vi i Moderaterna har länge arbetet för att minska övergödningen i Östersjöregionen. Det viktiga arbetet ska vi fortsätta med.

Däremot kommer Moderaterna aldrig att ställa sig bakom åtgärder som slår undan benen för hästnäringen på det sättet som utredningen föreslår.

Innan eventuella ytterligareåtgärder diskuteras måste det finnas en fördjupad kunskap om i vilken utsträckning och var i landet övergödningen från hästnäringen uppstår. En sådan konsekvensanalys saknas i allt väsentligt i den aktuella utredningen.

Redan i dag behöver hästägare och hästgårdar förhålla sig till reglerna i Miljöbalken som säger att verksamhetsutövare måste vidta åtgärder för att för att undvika skador på människors hälsa och miljö. Om en hästägare inte följer reglerna kan tillsynsmyndigheten tvinga ägaren att genomföra ändringar i sin verksamhet.

Trots det innehåller utredningen en rad förslag som skulle slå undan benen på för hästnäringen om de blir verklighet. För det första föreslår utredningen att antalet hästar i en hästhage inte bör överstiga 2-3 per hektar. För det andra att en hästhage inte ska få användas i mer än tio år. För det tredje att en hästhage inte får ligga närmare än tio meter från ett vattendrag.

Hur mycket hästar är ute i sina hagar beror på flera saker, bland annat hur betet växer och hästarnas temperament. Att sätta en nationell siffra för hur många hästar som får vara i en hage skulle inte fungera i praktiken. Inte heller är det rimligt att en hästhage bara får användas i tio år.

En stor häst väger 500 kilo och det kräver sin grässvål med bärkraftigt underlag för att klara galoppen och glädjeskutten. Även om hagen endast används på sommarhalvåret så tar det många år innan gräset är tillräckligt tjockt och bärkraftigt för att fungera. Efter plöjning och nysådd tar det flera år innan underlaget bär hästar utan att det trampas sönder. Då är det inte rimligt att bara få använda hagen i tio år.

Vidare kommer kravet på tio meters distans vid vattendrag och strandskydd att leda till att området mellan staket och vatten helt växer igen. Det skapar en uppenbar målkonflikt med strandskyddets syfte att hålla stranden tillgänglig för allmänheten.

Utredningen innehåller en typ av detaljregleringar som helt bortser från att det finns över 350 000 hästar i Sverige och att en majoritet av dessa ägs av hästföretagare som har näringen som sitt levebröd och av människor som har hästverksamheten som hobby och livsstil.

Det är en av Sveriges största sporter med en stor andel unga tjejer som utövare. Dessutom fungerar ridskolorna ofta som en brygga mellan stad och land. Förutsättningarna ser följaktligen mycket olika ut och lämpar sig inte för stelbenta förslag som utredningens.

I stället för att försvåra för landets hästägare bör målsättningen vara att göra hästgödseln mer attraktiv, så att det i högre utsträckning än i dag kommer till användning i jordbruket, i linje med arbetet för en cirkulär ekonomi. Till exempel genom att uppmuntra användningen av torv som strömaterial i högre utsträckning för att göra gödseln mer attraktivt för jordbruket.

Som alla andra verksamheter måste hästnäringen ta sitt ansvar för att minska övergödningen. Men det som behövs är en fördjupad kartläggning om övergödnings eventuella omfattning från hästnäringen, förbättrad rådgivning, rekommendationer och tillsyn för att hjälpa hästägare att göra rätt – inte regler som är omöjliga att följa.

Bara så säkerställer vi en fortsatt stark hästnäring som genererar arbetstillfällen, en av Sveriges största sporter, en levande landsbygd och viktiga bidrag för den svenska folkhälsan.

Jessica Rosencrantz (M),

Miljö- och klimatpolitisk talesperson

Lotta Finstorp (M),

Idrottspolitisk talesperson, dressyrdomare

John Widegren (M),

Landsbygdspolitisk talesperson

Sofia Westergren (M),

Riksdagsledamot Västra Götalands län, ryttarmamma med ridanläggning

Alexandra Anstrell (M),

Riksdagsledamot Stockholms län, ansvarig riksdagens hästnätverk

Relaterade artiklar

Till toppen