Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 5 april

"Dags att förbjuda slamspridning"

All slamspridning på jordbruksmark leder till att enorma mängder metallavfall lagras i jorden och driver den mot förstörelse och förgiftning, anser debattörerna.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Regeringen tillsatte 2018 en utredning om hur slamspridning på åker ska kunna förbjudas, men det slutliga beskedet dröjer.
Regeringen tillsatte 2018 en utredning om hur slamspridning på åker ska kunna förbjudas, men det slutliga beskedet dröjer. FOTO: Magnus Hartman

Regeringen beslutade 2018 att slamspridning på åkermark ska förbjudas och tillsatte en utredning för att klargöra hur detta ska ske. Utredningen är klar men det slutliga beslutet dröjer. Under tiden fortsätter reningsverken att betala lantbrukare för att sprida slammet på sina marker.

Slamspridningen har beskrivits som en återföring av växtnäring till jordbruket. Ämnen från åkerjorden tänker man sig tas upp i odlade växter och blir till mat och slutar sedan som urin och avföring. Genom att ta vara på denna växtnäring via wc-stolar och vårt avloppssystem hamnar den i avloppsslammet som sedan sprids på åkermark. Detta vore en önskvärd form av återföring av växtnäring – ett kretslopp, om det vore sant!

Den allvarliga felaktigheten med denna bild är att växtnäringen från våra livsmedel är en mycket liten del av det som hamnar i avloppsnätet. I stället är slammet fullpackat med stora mängder av olika metaller, plast och annat giftigt avfall från industrisamhället. Reningsverken tillsätter också själva stora mängder metall för som fällningskemikalier.

All slamspridning leder därför till att enorma mängder metallavfall nu lagras upp i jordbruksmarkerna och driver dem mot förstörelse och förgiftning. Genom att läsa Ryaverkets årsrapporter och jämföra med Livsmedelsverkets statistik för vårt dagliga intag av olika ämnen via maten får vi en tydlig bild av hur missvisande talet om kretslopp är. Bara några exempel:

I slammet finns 5,4 gånger mer kadmium än vad vi får i oss genom maten och därmed avbördar till toalettstolen, 7 gånger mer kvicksilver, 170 gånger mer bly, 180 gånger mer järn och 1800 gånger mer aluminium.

Den svenska åkermarken utsätts alltså för en anmärkningsvärd förstörelse genom den ökande mängden av en rad metaller, av vilka flera är särskilt giftiga, till exempel kadmium, kvicksilver och bly. Dessutom tillkommer ett stort antal andra miljögifter i slammet – ämnen som idag kan påvisas i jordbrukets animaliska produkter.

Ryaverkets slam bidrar endast med 90 ton växttillgänglig fosfor som gödning per år, samtidigt som det förorenar åkermarken med 2000 ton metaller. Det är hög tid att regeringen sätter ner foten!

Lena Jarlöv, arkitekt, Hamburgsund

Gunnar Lindgren civilingenjör, Ale

LÄS MER: Vi konsumenter kan inte acceptera att jordbruket sprider slamLÄS MER: ”Sprids inget förorenat slam i Sverige”

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen