LedareRätt utfört medför inte skogsgödsling något oroande läckage till vatten. Under en övergångstid förändras markfloran något, men det är försumbart med tanke på klimatnyttan, skriver Pär Fornling.
LedareSommarens torka och värmeböljor i Europa visar hur viktig matproduktion på svenska åkrar kan bli i framtiden. Därför måste skyddet för åkermarken skärpas, skriver Lena Johansson.
LedareDet dröjer inte länge förrän valrörelsen sätter igång på allvar. Landsbygdens frågor finns ännu inte med bland de heta valfrågorna, men de kommer ändå högre än de gjort på länge, skriver Knut Persson.
LedareDet har varit ett ljumt intresse för förädling i skogsbruket. Med den synen inom jordbruket hade vi svultit ihjäl för länge sedan, skriver Pär Fornling.
LedareEn mjölkbonde med växtodling har cirka 450 lagkrav att rätta sig efter. För att inte drunkna i byråkratin måste vi våga lita på varandra, så att kontrollerna kan minimeras, skriver Lena Johansson.
LedareKanske var vi ”för duktiga” på att dika ut våtmarker under tidigt 1900-tal, men det finns en risk i att bli för duktig åt andra hållet nu, skriver Ester Hertegård.
LedareDet är inte alls säkert att växtbaserad mat är bättre för hälsan och klimatet. Tvärtom behöver många järn och andra näringsämnen från kött ibland, skriver Lena Johansson.
LedareOftast är det möjligt att ha förståelse för alla argument i en debatt. Men när EU torpederar bioenergi är det bortom logik och sans, skriver Pär Fornling.
LedareMaten har än en gång blivit vapen i en konflikt, och offren är inte bara den ukrainska befolkningen, utan andra värnlösa människor långt från både ryskt och ukrainskt territorium, skriver Lena Johansson.
LedareDet är viktigt att lantbrukare kan lita på att polisen kommer när de larmar. Annars kommer allt fler brottsutsatta inte bry sig om att polisanmäla brotten.
LedareEn generell erfarenhet från hela världen och alla olika sektorer är att det som inte har någon tydlig ägare inte värdesätts och därför sköts sämre, skriver Knut Persson apropå svenskt skogsägande.
LedareDen svenska regeringen vill öka krisberedskapen och säkra tillgången på inhemska livsmedel. Men för att skapa en stabil och trygg tillvaro måste tillgången på mat säkras i hela världen, skriver Lena Johansson.
LedareFörvirring och osäkerhet gynnar byråkratimen hämmar entusiasmen och utvecklingen av skogsbruket. För att komma någonstans behövs en handfull tydliga och mätbara mål, skriver Pär Fornling.
LedareOm unga ska våga belåna sighögt över öronen för att ens kunna börja driva lantbruksverksamhet måste spelreglerna vara långsiktiga och tillförlitliga, skriver Ester Hertegård.
LedareOm skogen i framtiden ska kunna spela en ännu större roll behöver den växa ännu mer. Att öka tillväxten måste därför bli fokus i skogsdebatten, skriver Knut Persson.
LedareSka vi ha varg i Sverige måste staten och skattebetalarna ta ett större ansvar. inte bara ekonomiskt utan även byråkratin kring djurhållningen måste förenklas, skriver Lena Johansson.
LedareDen svenska livsmedelsberedskapen ska stärkas, men medan Finland har lager för både livsmedel och energi har vi helt avskaffat det och får börja om från början, skriver Lena Johansson.
LedareSkogen är en av Sveriges största tillgångar framåt. Inte bara i klimatomställningen utan i hög grad som en allt värdefullare råvara till nya smarta användningsområden, skriver Knut Persson.
LedareUnder överskådlig tid förblir tall och gran ryggraden i svenskt skogsbruk, men man kan inte blunda för hoten med ett förändrat klimat. Riskspridning är bra, skriver Pär Fornling.
